Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Sveriges allmänna exportförening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äter fördelar och reduktionsärbetet
avstannade. När Karl själv tillträdde
regeringen företog han en ny
reduktion, vilken krossade högadelns makt.
S. invecklades under Karl XI i ett
krig med Danmark, som dock
avgjordes till S: s förmän. Under hans
efterträdare Karl XII (1097—1718)
kastade sig emellertid rovlystna
grannar över S. Så började det stora
nordiska kriget mot Danmark, Ryssland
och Polen. Karl hade till en början
framgång och besegrade alla tre
fienderna. Kriget med Ryssland blev
emellertid ödesdigert. S. utarmades
av det långvariga kriget. Härens
krigsdugligliet minskades och Karl
XII besegrades slutligen vid Poltava
1709. Detta nederlag utgjorde
vändpunkten för det svenska
stormaktsväldet. Striden niot motståndarna fördes
sedan med allt mindre framgång och
efter Karls död måste S. avstå en‘
betydande del av områdena på andra
sidan östersjön. Det följande skedet
i S: s historia har kallats
frihetstiden (1719—72). Under denna tid
försvagades alltmer konungamakten.
Enväldet avlöstes av ett riksdagsvälde
med heta partistrider mellan hattar
och mössor. Utrikespolitiskt
förlorade S. alltmer i inflytande.
Kulturellt var emellertid denna tid en
blomstringstid. Regenterna Ulrika
Eleonora (1719—20), Fredrikl
(1720—51) och Adolf Fredrik
(1751—71), voro obetydliga
personer, vilka ej förmådde hävda sin
ställning. Gustav III (1771—92)
genomförde 1772 en statsvälvning och
förde sedan styrelsen i den upplysta
despotismens anda. Hans livliga
kulturella intressen gjorde hans regering
till en märkestid för konst och
litteratur. Under Gustav IV Adolf
(1792—1809) indrogs S. i det
napoleonska världskriget, vilket medförde, att
TTinland förlorades till Ryssland.
Missnöjet med Gustav Adolfs styrelse
medförde hans avsättning genom en
statskupp 1809. Hans efterträdare
Karl XIII (1809—18) var en föga
betydande regent och styrelsen
fördes i själva verket under hans senare
regeringstid av kronprinsen Karl
Johan, vilken soni konung kallades
Karl XIV Johan (181S—44). S.
erhöll genom honom Norge, vilket land
i union förenades med S. 1814. Under
den följande tiden genomgick S. en
fredlig utveckling, karakteriserad av
en fortskridande demokratisering på
det politiska området. Regeringen
fördes under de följande regenterna,
Oekar I (1844—59), Karl XV
(IR^—72), Oskar II (1872—1907)
och Gustav V (1907— ), utan
svårare inre slitningar. En
representationsreform genomfördes 1800 under jämfö-
relsevis lugna former. Förhållandet
till Norge medförde däremot ständiga
konflikter, vilka utmynnade i
unionens upplösning 1905.
Sveriges allmänna exportförening
bildades år 1887 för att ”genom
lämpliga anordningar underlätta och verka
för avsättning i utlandet av svenska
produkter”. Den omfattar för
närvarande en informationsavdelning, en
särskild avdelning, som har till
uppgift att omliänderha förbindelserna
med Östeuropa, en
kreditupplysnings-avdelning samt förlag och
tidskrifts-avdelning, som utger bland annat
tidskriften ”Svensk Export” och vissa
tidskrifter på främmande språk. S.
har även upprättat ett särskilt
han-delsbiblioték.
Sveriges allmänna f
jäderfäavelsför-ening bildades 1898 och utgör en
sammanslutning av lokala föreningar. S.
utger en tidskrift.
Sveriges allmänna
folkskollärarför-ening bildades 18S0 och har till
uppgift att arbeta för förbättring av
lärarnas ställning och för
folkskoleväsendets utveckling.
Sveriges allmänna handelsförening,
se Sveriges köpmannaförbund.
Sveriges arbetares
centralorganisation (S. A. C.) är huvudorganisation
för den syndikalistiska
fackföreningsrörelsen. Den bildades 1910 och ägde
1925 37,000 medlemmar, fördelade pä
622 lokala organisationer. Den är
ansluten till Internationella
arbetarassociationen.
Sveriges blåbandsförening (B. B.),
en år 1886 efter anglosaxiskt mönster
bildad, religiöst orienterad nykter
-hetsorganisation. Medlemsantalet var
år 1926 51,000 äldre, fördelade på över
1,000 föreningar, och 9,000 yngre,
fördelade på 240 barnavdelningar.
Sveriges centralförening för idrottens
främjande, se Idrottsorganisationer.
Sveriges filatelistförening är sedan
1900 namn på den 1886 bildade
Stockholms frimärkssamlareförening.
Sveriges flotta, se Sveriges
försvarsväsen.
Sveriges frisinnade ungdomsförbund
bildades 1910. Hade vid 1927 års
början omkring 1,000 medlemmar.
Sveriges förf,attareförening bildades
1893 i syfte att främja de svenska
författarnas ekonomiska intressen.
Antalet medlemmar utgjorde vid 1927 års
början 259.
Sveriges försvarsväsen vilar på den
allmänna värnpliktens princip.
Värnpliktig är varje svensk man från och
med det kalenderår, under vilket han
fyller 20 år, till och med det, under
vilket han fyller 42 år. De första 11
åren tillhör han beväringens första
uppbåd, de följande 4 åren
beväringens andra uppbåd och den återstå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
