Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges geologiska undersökning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taljerad bestämmanderätt över partiet.
Den Moskvatrogna fraktionen, som
leddes av K. Kihlbom och N. Flyg,
bibehöll partibeteckningen S. med tillr
lägget ”sektion av kommunistiska
in-ternationalen” och bibehöll till
huvudorgan Folkets Dagblad Politiken. Den
av Höglund ledda fraktionen kallade
sig enbart S. och upprättade
tidningen Den Nya Politiken. 1926 anslöt
sig detta parti till Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti och dess
tidning upphörde att utkomma i
december 1925.
Sveriges kontoristförening, som
bildades 1888 och är en yrkesförening av
manliga kontorister, har till uppgift
att bevaka medlemmarnas intressen,
understödja dem, som råkat i
oförvål-lad nöd etc. En liknande kvinnlig
förening bildades 1903 (Kvinnliga
kontorist- och expeditföreningen). På flera
platser i Sverige finnas motsvarande
självständiga föreningar (t. ex.
Göteborgs kontoristförening, bildad 1892).
Sveriges köpmannaförbund bildades
1918 genom sammanslagning av
Sveriges allmänna handelsförening och
Sveriges minuthandlares riksförbund.
S. har till uppgift att tillvarataga
köpmäns och industriidkares
intressen och verka för handelns höjande.
Sveriges liberala parti bildades 1923
av den del inom den Frisinnade
lands-föreningen, som ej ville uppföra krav
på totalt rusdrycksförbud på partiets
program. S. motsvarighet i riksdagen
är liberala riksdagsgruppen. Jfr
Frisinnade landsföreningen.
Sveriges lärares nykterhetsförbund
(S. L. N.) bildades år 1906. Antalet
medlemmar utgjorde 1926 omkring
3,600.
Sveriges minuthandlares riksförbund,
se Sveriges köpmannaförbund.
Sveriges offentliga arbetsförmedling,
se Arbetsförmedling.
Sveriges officiella statistik,
sammanfattande benämning på flertalet
statistiska publikationer, vilka
regelbundet offentliggöras genom statens
försorg.
Sveriges
pappersindustriarbetareförbund bildades år 1921 och hade vid
1926 års början 26,000 medlemmar,
fördelade på 147 avdelningar.
Sveriges pomologiska förening
bildades 1900 och har till uppgift att verka
för fruktodlingens främjande.
Föreningen utger en årsskrift.
Sveriges privatan ställdas
pensionskassa, en 1916 bildad
understödsförening. vilken har till ändamål att mot
gemensamma inbetalningar till kassan
av arbetsgivare och hos dem anställda
löntagare bereda pension åt de
anställda och åt de manliga anställdas
efterlevande maka och minderåriga barn.
Sveriges riksbank, se Riksbanken.
Sveriges socialdemokratiska
arbetarparti, se Socialdemokrati.
Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund bildades 1917, då förra
socialdemokratiska ungdomsförbundet
anslöt sig till vänstersocialisterna för
att sedan övergå till kommunisterna.
Antalet medlemmar uppgick vid 1927
års början till omkring 30,000,
fördelade på 560 ungdomsklubbar. S.
utger månadstidskriften Frihet.
Sveriges socialdemokratiska
vänsterparti, se Vänstersocialister.
Sveriges statskalender, se
Statskalender.
Sveriges studeranäc ungdoms
helnykterhetsförbund (S. S. U. H.) bildades
år 1896. Det verkar bland ungdomen
vid universitet och andra högskolor,
läroverk, flickskolor, seminarier,
folkhögskolor och andra liknande
läroanstalter. Förbundet har för
närvarande mellan 4,000 och 5,000
medlemmar.
Sveriges tandläkarförbund bildades
1908 och har till uppgift att främja
tandläkarkårens intressen. S. utger
Sveriges
Tandläkareförbunds Tidning.
Sveriges utsädesförening bildades
1894 ur en del äldre liknande
föreningar. Till S. hör Svalövs
föräd-lingsanstalt för lantbruksväxter.
Sveriges vapen, se Riksvapnet.
Sverker, svenska konungar. — 1. S.
(I), den äldre, d. 1156, en storman
från Östergötland, vilken efter den
Stenkilska ättens utslocknande pä
1120-t. lyckades bli erkänd som
konung. S. arbetade framför allt för att
organisera kyrkan. Flera kloster
an-lades på hans tid. Han mördades
enligt sägen av en tjänare, då han var
på väg till julottan. — 2. S. (II), den
yngre, d. 1210, .sonson till föregående.
S. blev 1196 konung i Sverige. Han
blev fördriven efter ett nederlag vid
Lena 1208 i strid med Erik Knutsson,
som understöddes av danskarna.
Sverkcrska ätten, svensk konungaätt,
vilken omväxlande med den Erikska
ätten innehade Sveriges tron 1120—
1222. Jfr Sverker.
Svetsning, sammanfogning av
metallstycken, som vid hög temperatur
pressas mot varandra. S. kan utföras
t. ex. på smidesjärn. Däremot
övergår tackjärn alltför hastigt vid
upphettning i flytande tillstånd, för att
man skall kunna sammansvetsa
tackjärn sstycken. Vid S. använder man
sig av acetylen- el. vätgaslåga.
Fogens styrka är något mindre än det
o svetsade järnets. S. kan även utföras
så, att mellan ytorna gjutes flytande
metall, som smälter ytorna och efter
stelnandet sammanhåller styckena.
Svett, vätska, som avsöndras av
svettkörtlarna och som innehåller kok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
