Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svetteduk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avmagring, stinkande diarré ocli
skorvigt hudutslag.
Svinstcn, se Stinkkalk.
Svipdag, fornnordiskt namn. Flera
av de fornnordiska legendernas
hjältar buro namnet S.
Svir, flod i nv. Ryssland. S. bildar
avlopp för Onegasjön till Ladogasjön.
218 km. lång. Segelbar under hela sitt
lopp.
Svirvel, beteckning för en del
fiskdrag.
Sviskon, se Prunus.
Svit. — 1. En furstlig el. annan liögt
uppsatt persons följe. — 2.
Sammanhängande följd av kort i viss färg el.
dyl. — 3. Mus. en kompositionsform,
som särskilt användes under 1600- och
1700-t. S. bestod av flera danser i
samma tonart men med olika tempo
och taktart. De vanligaste danserna
voro allemande, courante, sarabande,
gigue. Ibland dansas gavott,
menuett, rigaudon, polonäs el. chaconne
m. fl. Bland S:s äldre mästare
märkas Bach och Händel. Ur S.
utvecklades sonaten och symfonin.
Svi’tjod, poetisk benämning på
Sverige; egentligen- svearnas folk,
sedermera svearnas land.
Svolder el. Svold, ö mellan Rugens
och Pommerns kust i östersjön. Jfr
Olof, norska konungar 1.
Svullnad, se Vattusot och
Inflammation.
Svulst. Normalt sker nybildning av
vävnader i kroppen för att ersätta
skador t. ex. utfylla en lucka, som
orsakats genom våld (sårläkning). Denna
nybildning inpassar sig i kroppens
byggnadsplan och har reparatorisk
karaktär. Emellertid kan nybildning
av vävnad ske även av obekant
anledning och utan anpassning till
kroppens byggnadsplan. En sådan
nybildning kallas S. Reparatoriska
nybildningar kunna i enstaka fall
skjuta över målet och få svulstliknande
karaktär. Gränserna äro därför ej
alltid lätta att draga. Vid mikroskopisk
undersökning kan man dock som
regel skilja de bägge slagens
nybildningar. S. kunna ta sin utgångspunkt
från vilken vävnad som helst,
frånsett nervceller. S. i nervsystemet
härstamma ej från egentliga nervceller
utan från stödjeceller. Till karaktären
kunna S. vara godartade el.
elakartade. De förstnämnda uppbyggas
av mogna, normala celler och äro
jämförelsevis väl begränsade. De
sistnämnda intränga förstörande i
omgivande vävnad och äro uppbyggda
av omogna celler, vilka i tillväxtenergi
och utseende påminna om vävnaderna
på fosterstadiet. De elakartade S. sprida
sig i kroppen ej blott därigenom, att de
intränga i omgivningen, utan även på
så sätt att enstaka celler lossna och
Mikroskopisk bild av kräftvävnad,
cellsträngar som tränga fram mellan
ljusare bindväv.
följa med blod- el. lymfströmmen. I
andra kroppsområden kunna dessa
celler fastna och ge upphov till s. k.
dottersvulster el. metastaser, vilka ha
samma karaktär som modersvulsten.
De flesta elakartade S. härstamma
från epiteleeller. Dessa kallas kancer
el. kräfta i egentlig mening, och de
uppstå alltså på hud, slemhinnor el.
körtlar (t. ex. magkräfta, bröstkräfta).
De elakartade S., som uppstå från
andra vävnader, kallas sarkom el. i
folkspråket blodkräfta. De egentliga
kräftsvulsterna sprida sig framför
allt på lymfvägarna och uppträda
mestadels hos äldre personer (över
40 år). Sarkom däremot sprida sig
framför allt på blodvägarna och
uppträda mera ofta hos yngre personer.
Orsaken till S: s uppkomst är som
nämnt ännu ej utredd. På senare tid
har man dock kunnat visa, att vissa
yttre retningar gynna S.-bildning. Så
t. ex. har man genom pensling med
tjära på öron av kaniner kunnat
framkalla kräfta.
Svyck (zvyck), studentfest,
examens-fest.
Sviiltorna, ett område i mellersta
Västergötland, n. om Borås, utmärkt
av stenbunden jord och ljunghedar.
Svämlera, sötvattenslera, som
avsätter sig vid åmynningar; vanlig
jordart i strandängar.
Svämtorv, se Torv.
Svänghjul äro jämförelsevis stora
och tunga hjul, vilka användas i
maskiner för att ge dessa en mera jämn
gång. Om drivkraften orsakar en
periodisk rörelse, medför nämligen S.
på grund av sin tröghet, att
rörelseökningen resp. minskningen ej blir
fullt så märkbar.
Svängningsrörelse, se
Oscillationsrö-relse.
Svängningstal, se Oscillationsrörelse.
Svängningstid, se Oscillationsrörelse
och Pendel.
Svärddans utföres av män med svärd
i händerna och förekom redan hos de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
