- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2449-2450

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syrtenviken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man ansett vara hörselorgan. I
Sverige ’ finnas tvenne arter: II11 s s y
r-san (Gryllus domesticus), som
förekommer inomhus (kök, bagerier), och
Mullvadssyrsan (Gryllotalpa
vulgaris), som har frambenen
omdanade till grävredskap, med vilka den
gräver gångar i jorden.

Syr’tcnviken, Stora och Lilla, två
vikar av Medelhavet på Afrikas n. kust,
mellan Tunis och Barka. Den östliga,
Stora S., har ett djup av ända till

1,800 m. Endast en hamn av betydelse
finnes vid kusterna, Benghazi vid
Stora S.

Syrtu’t, lång överrock; bordställ,
borduppsats.

Syssling, syskonbarns (kusiners)
barn.

Systc’m, ordning, plan, ordnad
sammanslutning av delar till ett helt.
Inom geologin användes ibland S. som
beteckning för en formation t. ex.
si-lursystemet i st. f. silurformationen.

— Systematise’r a, bringa till
vetenskapligt sammanhang; ordna
systematiskt. —’ S y s t e m a’t i s k,
planmässig, genomförd, ordnad till ett
helt.

Systematisk, läran om en vetenskaps
systematiskt ordnade framställning.
Speciellt användes S. inom botanik
och zoologi om organismernas
vetenskapliga klassificering.

Systembolagsföreningarnas
förtroendenämnd, som i sin nuvarande form
konstituerades år 1921, består av
Representanter för de fem
systembolags-föreningar, som för närvarande
finnas i riket, samt aktiebolaget
Stock-holmssystemet. Nämnden har till
uppgift att tillvarataga
systembolagens gemensamma intressen. Av
nämnden utges Tidskrift för systembolagen.

Systerbäck, å bildande gräns mellan
Finland och Ryssland i sö. Utfaller i
Finska viken. 64 km. lång.

Syttende maj. Se Eidsvoldsdagen.

Szcged [se’ged] el. Szegedin, stad i
Ungern, belägen på den ungerska
slätten, nära sammanflödet av Teiss och
dess biflod Maros. 120,000 inv. Näst
Budapest Ungerns största stad.
Tillverkning av tobaksvaror, tvål m. m.
Handel med spannmål, ull och boskap.
Intill 1879, då stora delar av staden
förstördes av översvämning, var S.
starkt befäst.

Sz’tsjwan el. Setsjvan, provins i
Kina, i v. gränsande till Tibet,
genom-fluten av Jangtsekiang och dess frän
n. kommande bifloder. 460,000 kvkm.
55 milj. inv. Hjuvudstad Tsjöng-tu.
Y. delen är till stor del ett ökenartat
högland, ö. delejn, ”det röda
bäckenet”, är särdeles bördig med ris- och
annan sädesodling, vidare odling av
socker, te, silke. I v. är befolkningen

tibetansk, eljest huvudsakligen
kinesisk.

Sznrdukpasset, pass i v. delen av
Transsylvanska alperna, på gränsen
mellan Siebenbiirgen och Valakiet.
Spelade stor roll under världskriget.
Befästningarna vid S. intogos av
centralmakterna 1916.

Sågfisksläktet (Pristis) tillhör
roc-kornas grupp (Rajae). Nosen är
utdragen i ett långt blad, på vars bägge
kanter finnas tänder. Flera arter av
S. finnas i de tropiska haven. En art
(P. antiquorum), som når 1 m. längd,
finnes i Medelhavet.

Sågsteklar el. bladsteklar
(Tenthre-dinidse) höra till steklarnas ordning
bland insekterna. Honan har ett kort
äggläggningsrör, vars båda
sidohälf-ter i undre kanten äro försedda med
sågtänder. Därav namnet. Vissa S.
äro svåra skadedjur på barr- och
lövträd samt buskar.

Sån fjället, se Sonfjället.

Sångare (Sylvidte), fågelfamilj,
hörande till sångfåglarnas grupp inom
tättingarnas ordning. De äro små
insektätande fåglar, som leva bland
träd, buskar, rör och vass. Hannarna
äro goda sångare. Hit höra bland
annat L ö v s å n g a r släktet
(Phyllop-seustes) med arterna
Gransångaren (Ph. abietina), Lövsångaren
(Ph. trochilus) och
Grönsångaren (Ph. sibilatrix),
Sångarsläk-t e t (Sylvia) med Svarthättan
(S. atricapilla), Törnsångaren
(S. sylvia), Trädgårdssäng
a-ren (S. salicaria), Hökfärgade
sångaren (S. nisoria) och
Ärt-sångaren (S. curruca),
Bastard-näktergalsläktet (Hippolais),
Gräshopparsångsläktet
(Lo-custella), Kärrsångarsläktet
(Acrocephalus) och Järnsparven.

Sångfåglar (Oscines), en grupp inom
tättingarnas ordning, till vilken
brukar räknas trastfåglar, kungsfåglar,
sångare, svalor, ärlor, kråkfåglar,
fink-fåglar och mesfåglar.

Sånggudinnor, se Muser.

Sånglärkan (Alauda arvensis) är
tecknad i brunt, grått och svart med
mörkare rygg och ljusare undersida.
Den finnes i odlade trakter ända upp
i Lappland. S. är bekant för sin
drillande sång, som frambringas, medan
fågeln svävar på dallrande vingar.

Sångsvan, se Svan släktet.

Sångtrast, se Talltrast.

Såpa består av fettsyrors kalisalter
och framställes genom att koka olika
slags fetter med kalilut.

Sår. Risken vid ett sår hänför sig
dels till blödningen (se Blodstillning
och Blödning), dels till
bakterieförekomsten. S. kan förorenas med
bakterier, dels genom att det föremål,
som orsakat skadan, varit bakteriefö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free