- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2461-2462

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T

T, den tjugonde bokstaven i vårt
alfabet. — Som fornromerskt taltecken
= 1G0.

Ta, kem. tecken för en atom tantal.

Taa’l, hamnstad på Filippinerna,
belägen på v. kusten av ön Luzon, nära
vulkanen T. 18,000 inv. Export av
svavel.

Taba’go (el. Tobago), brittisk ö,
tillhörande Små Antillerna, "Västindien,
belägen nö. om republiken Venezuela,
295 kvkm., 23,000 inv., negrer och
mu-latter. Huvudprodukter äro gummi,
kaffe och kakao. Huvudstad
Scarbo-rough.

TabeldiVt el. table d’höte, allmänt
bord, måltid, efter viss matsedel och
med bestämt pris.

Tabelra’s, tomt bord, förödelse, rent
hus.

Taberg. — 1. Berg i nv. Småland, s.
om Vättern. Når 343 m. ö. h. Består
till största delen av en lågprocentig,
eruptiv järnmalm, en avart av
bergarten hyperit. — 2. Järnmalmsfält i
Värmland, n. om Filipstad.

Taber’na, lat., marknadsstånd, butik,
verkstad; värdshus, vinstuga.

Tabernakel, tält; judiskt
gudstjänsttält; altarskåp, sakramentskåp;
takhimmel (över ett altare).

Ta’bes, se Ryggmärgssjukdomar.

Table, fr., bord.

Table d’hote, se Tabeldåt.

Tablett’, liten kaka, särskilt
beteckning för små medicinkakor.

Tablå’, tavla, målning; överskådlig,
kort framställning; sifferöversikt;
avdelning av en akt i en teaterpjäs;
levande bild, grupp av kostymerade
personer.

Ta’bor. — 1. Bergshöjd i Palestina
(”Uppenbarelseberget”), 1 mil s. 0111
Nasaret. Når 5C0 m. ö. h. — 2. Stad
i s. Böhmen, Tjeckoslovakien. 12,000
inv. Staden anlades ursprungligen av
ett parti bland liusiterna, vilket parti
sedermera efter staden kallades
tabo-riter.

Tabo’ra, stad i
Tanganyika-territo-riet, Brittiska Östafrika, medelpunkten
för karavanvägarna till Tanganyika
och Ukerevesjön.

Tabori’ter, se Hus och Tabor.

Ta’bu kallas hos en del vilda
stammar vissa föremål, handlingar etc.,
vilka antingen anses heliga el.
betraktas som avskyvärda och farliga. Ofta
bottnar T. i bägge slagens känslor. Hos
en del orientaliska folk är exempelvis
svin T., varför svinkött ej får ätas.
E11 del av dessa folk betrakta svinet

med en viss vördnad, medan t. ex.
judarna räkna svinet som orent och
slutligen andra folk anse djuret pä en
gång vara heligt och orent. En hel
del rättsregler hos primitiva folk
bottna i T. Liknande föreställningar och
känslor ligga även bakom en del
rättsregler i civiliserade stater, exempelvis
de bestämmelser, som omgärda
kungligheten, vilka på en gång hänföra sig
till vidskeplig vördnad och till avund.
Det tabufyllda ceremoniel, som
omgärdar vissa stammars prästkonungar,
är ibland så besvärande, att stammens
medlemmar allmänt frukta att bli
valda till värdigheten.

Ta’bula, lat., tavla.

Taburett’, liten, låg stol utan
arm-el. ryggstöd; statsrådsämbete.

Ta’citus, Cornelius, omkring
55—omkring 120 e. Kr., romersk
historieskrivare. T. gjorde en rask
ämbetsmanna-karriär och blev år 97 konsul samt
senare prokonsul i Asien. Han var även
känd som en lysande vältalare. A n-

11 a 1 e s (Roms historia från Augustus’
död), Historite (Roms historia frän
Nero till Domitianus), Germani a,
Agricola och Dialogus de
oratoribus äro T:s skrifter. Som
historieskrivare utmärkes han av
noggrannhet och ärlig strävan efter
kritisk opartiskhet. Hans starkt
personliga stil är klar, kärnfull och levande.

Tackjärn, järn med en kolhalt,
överstigande 2 å 2y2 %. Man skiljer
mellan grått tackjärn, som innehåller
mekaniskt bundet kol, och vitt tackjärn,
vars kol är kemiskt bundet vid järnet.
Till gjutning användes uteslutande det
gråa tackjärnet, som, då det stelnar,
i någon mån ökar sin volym. Det vita*
tackjärnet, som ej är användbart till
gjutning, då det sammandrager sig vid
stelnandet, användes uteslutande för
framställning av andra järnsorter.
Inblandning av främmande ämnen såsom
t. ex. mangan, fosfor och svavel
ändrar på olika sätt tackjärnets
egenskaper. Världsproduktionen av tackjärn
uppgick år 1924 till 68,700,000 ton.
Främst av de tackjärnsproducerande
länderna stod Förenta Staterna, vars
tack järnsproduktion nämnda år
uppgick till 31,910,000 ton. Närmast i
ordningen kommo Tyskland, Frankrike
samt Storbritannien och Irland, alla
med en tackjärnsproduktion mellan
7 och 8 milj ton. Den svenska
tack-järnsproduktionen uppgick nämnda är
till 535,000 ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free