Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teosofiska samfundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från vissa ”mästare”. Trots
uppseendeväckande avslöjanden angående
förhållandena inom samfunden räknar
dock T. många anhängare.
Teoso’fiska samfundet grundades 1875
av fru Blavatsky och en amerikansk
överste H. S. Olcott. Den senare blev
T : s förste president. 1907 efterträddes
han av Besant. Senare klövs T. i tvä
samfund, ett med säte i Indien och
ett med säte i Amerika. Jfr Teosofi.
Te’plitz, stad i nv. Böhmen,
Tjeckoslovakien. 30,000 inv. En av Europas
mest besökta badorter.
Terapi’, medicinsk behandling.
Teratologi’, se Missbildning.
Ter’bium, ett grundämne,
tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem.
tecken Tb. Atomvikt 159.2.
Ter Borch el. Terborch, stundom
skrivet Terburg, G., 1617—81,
holländsk genremålare. T: s flesta
målningar skildra någon scen ur de
förnämare klassernas liv (Lut spel
ande dam, Officer, som
mottager ett brev, Konserten).
Te’rek. — 1. Flod i Kaukasus, som
från s. genombryter bergskedjan och
mynnar ut i Kaspiska havet. — 2.
Provins i Kaukasus, 73,000 kvkm., 1,2
milj. inv., blandning av ett flertal
folkslag (ryssar, tjerkesser, armenier,
georgier, judar m. fl.). Huvudstad
Vladikavkas.
Teren’tius, Publius T. Afer, omkring
190—159 f. Kr., romersk
lustspelsför-fattare. T. var slav hos den romerske
senatorn Terentius Lucanos men
frigavs och tog då sin husbondes
familjenamn. T: s språkligt förfinade
framställningar ha sin styrka i skickliga
karaktärsteckningar (P h o r m i o,
Adelphoe).
Teresia den Heliga, 1515—82, katolskt
helgon och Spaniens skyddshelgon.
Territorialgräns, gränsen för en
stats område. Under världskriget
räknade man i allmänhet, att T. på havet
löpte på tre engelska sjömils (5,556 m.)
avstånd från land. Sverige brukar
räkna T. en svensk sjömil (7,420 m.) ut
från kusten.
Term, ord, uttryck, talesätt,
benämning; varje begrepp i en slutledning;
matematisk storhet i ett algebraiskt
uttryck, vilken med plus el. minus
är förbunden med andra storheter.
Ter’mer. — 1. Namn på de praktfulla
varmbadhusen i forntidens Rom. Bland
dessa märkas Caracallas T. och
Dio-cletianus’ T. — 2. Beteckning för
varma källor.
Termi’n, bestämd tidpunkt;
förfal-lotid; regelbundet återkommande tid
för ett visst arbete.
Termine’ra, fastställa, begränsa.
Terminologi’, sammanfattningen av
de inom en vetenskap el. konst
använda uttrycken och beteckningssätten.
Terminsaffärer, börsaffärer, vid vilka
säljaren förbinder sig att efter
bestämd tid mot ett visst pris leverera
en vara.
Ter’minus, i den romerska
gudaläran namn på en gud, som
symboliserade gränserna, gränsstenarna.
Antikens framställningar av gränsguden
ha vanligen formen av nedåt
avsmalnande pelare, vilka uppåt avslutas
med ett människohuvud. Jfr Herm.
Ter’misk, hänförande sig till värme
el. temperatur.
Termithona.
Termi’ter el. vita myror (Termitidse),
en insektsfamilj, som utmärkes av
bitande mundelar , och ofullständig
förvandling. Arterna leva i samhällen,
vilka påminna om våra myrors.
Hannar och honor ha två par vingar. Den
befruktade honans bakkropp är
ofantligt uttänjd av ett oerhört antal ägg.
Huvudmassan av termitsamhället
utgöres av outvecklade hannar och
honor, vilka delvis kvarstå på
larvstadiet. De äro blinda. Vidare finnas
s. k. soldater, vilka ha kraftiga käkar,
samt flera andra former, vilkas
betydelse för samhället är outredd. T.
bygga bon, som antingen bestå av
gångar i marken el. av uppmurade
celler. I senare fallet kunna deras
byggnader nå flera meters höjd. T.
leva huvudsakligen av växtämnen men
använda nästan alla slags organiska
ämnen antingen som föda el. som
byggnadsmaterial. Framför allt göra
Termitsamhälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
