- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2497-2498

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termosflaska ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Termometrar med gradering enligt
Réaumur (11), Celsius (C) och
Fali-renheit (F).

ratur, som motsvarar —17,7° C. 0° C.
motsvarar därför + 32° F., och 1° C. är
lika med % F. Följaktligen äro t. ex.
+ 95° F. lika med 95—32 multiplicerat
med %, alltså 35° C.
Kvicksilvertermometrarna böra emellanåt
kontrolleras genom att nedstickas i smältande
snö, som skall angiva 0° C., om
termometern är rättvisande. För mycket
låga temperaturer (under — 40° C.)
användas sprittermometrar el.
termometrar med andra vätskor, som ha låg
stelningspunkt. För noggrannare
temperaturbestämningar (t. ex.
febertermometrar) användes gradering i
tion-delsgrader. Maximi- och
minimiter-mometrar, som utvisa högsta ocli
lägsta temperaturen (t. ex. under ett
dygn), ‘ha i .termometerröret en liten
stav, som förskjutes med
termometervätskans stigande el. fallande och
stannar vid vändpunkten samt efter
verkställd observation genom lämplig
vickning av termometern återföres till
det för tillfället rådande gradtalet.
Vidare finnas kontinuerligt
självregi-strerande T., s. k. termografer.
Termoelement användas vid
temperaturbestämningar vid vissa vetenskapliga
undersökningar. Ifråga om höga
temperaturer kan man använda sig av
undersökningar av strålningens
beskaffenhet. Jfr Pyr ometer.

Ter’mosflaska, flaska, försedd med
inåt försilvrade, dubbla väggar med i

det närmaste lufttomt mellanrum.
Syftet härmed är att hindra innehållets
uppvärmning el. avkylning från
omgivningen. T. tillverkas vanligen av
glas samt inneslutas i höljen av
metallbleck och användas för förvaring av
drycker, vilkas temperatur man längre
tid vill liålla oförändrad.

Ter’mostapel, se Termoelektricitet.

Teros, se Rosor.

Terpe’ner, i växtriket förekommande
kolväten, som bland annat ingå i
många eteriska oljor. De enkla T. ha
kemiska formeln CioHic. De äro oljor
med kokpunkten mellan 156° och 190°.
Terpentinolja, som användes vid
fer-niss- och oljefärgsframställning, är
en blandning av huvudsakligen enkla
T. Förutom de enkla T. finnas T.
med samma procentiska
sammansättning men högre molekylarvikt
(diter-pener, seskviterpener m. m.).

Terpenti’11, som utgöres av
kolofoni-um, löst i terpener, finnes
färdigbildad hos olika barrträdsarter och
er-hålles därigenom, att barken avskalas
el. häl borras i träden, då T. av sig
själv avrinner. T. användes för
framställning av terpentinolja och harts.
T. och preparat av T. användas även
inom medicinen.

TerpsFcliore [-kåre], Terpsikore, i
den grekisk-romerska mytologin
dans-konstens gudinna, en av de nio
muser-na (jfr Muser).

Terr’a, lat., jord, land, mark; T.
f i r’m a, fastland, fast mark; T. i
n-c o g’n i t a, obekant land, främmande
område; obekanta förhållanden.

Terrakotfa, bränd lera, särskilt
oglaserat, poröst och ogenomskinligt
lergods (jfr Keramik). Till färgen är
T. brunt, rött el. gult. Mycket
berömda äro de antika
terrakottavaser-na och de små terrakottastatyetterna
från Tanagra. Bland andra
terrakot-taarbeten märkas de berömda målade
skulpturer, som utfördes av
renässanskonstnären Luca della Robbia.

Terra^ium, behållare av glas, i
vilken man odlar växter i boningsrum;
även sådan behållare, avsedd för
smärre landdjur (insekter, kräldjur).

Ter’ra ros’sa, rödbrun jordart,
utgörande rester efter orena, av vatten
upplösta kalkstenar. T. är ofta den
enda jordarten i karsttrakter, där den
nedsvämmats i sänkor i berggrunden.

Terrass’, avsats, trappformig
anläggning i en trädgård, framför en
byggnad etc.; murad altan. —
Terrass e’r a, anlägga terrasser,
utfylla och utjämna med jord och
sten. — Terrassformig, i
avsatser. — Geol. är T. en plan yta,
som slutar med en brantare sluttning
el. tvärbrant.
Brosionsterras-s e r bildas vid stränder genom att
vågorna angripa strandsluttningen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free