Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strider med Kellgren ocli senare med
Leopold lia blivit särskilt bekanta.
Tliorn, starkt befäst stad i det
polska Västpreussen. 50,000 inv. Talrika
ålderdomliga byggnader.
Thorseng, se Tåsinge.
Thorsson, F. V., 1865—1925,
politiker. T. var ursprungligen skomakare.
Inom det socialdemokratiska partiet
intog han tidigt en framskjuten plats.
Sedan 1902 var T. medlem av andra
kammaren. 1918 efterträdde T.
Bran-ting som finansminister i Edéns
ministär. I den följande Brantingska
ministären 1920 var han först
finansminister, sedan handelsminister. T. var
vidare finansminister i Brantings
andra ministär 1921—23 och i den tredje
1924—25. Han var allmänt
uppskattad för sin redbarhet. Han arbetade
framför allt på att införa
sparsam-het i statsförvaltningen och på att lära
arbetarungdomen, att spararen är en
god medborgare men slösaren en
dålig.
Tho^valdsen [-valls-], Bertel, 1768—
1844, dansk bildhuggare, en av den
nyklassicistiska riktningens främsta
representanter. T. var huvudsakligen
verksam i Rom, där han blev tidens
ledande konstnär. Bland hans
arbeten märkas marmorstatyn I a s o n,
gruppen A m o r och P s y c li e,
reliefer (Kärlekens åldrar), friser
(Alexanders intåg i
Babylon), medaljongsviten
Årstider-n a samt skissen till det s. k.
Schwei-zerlejonet i Luzern.
Thuj’a, ett släkte ständigt gröna
barrträd, som ha fjällika barr på
plattryckta grenar. Två T.-arter
odlas i s. och mellersta Sverige som
prydnadsträd.
Thuky’dides, omkring 460—400 f. Kr.,
Greklands störste historieskrivare.
Som befälhavare för en attisk eskader
kom T. för sent till Amfipolis’
undsättning 424 och måste fördenskull i
tjugu år vistas i landsflykt. Under
sin landsflyktstid arbetade T. på sitt
livsverk, en framställning av
Peloponnesiska kriget. Med detta verk
skapade T. den s. k. reflekterande el.
pragmatiska historieskrivningen, d. v. s.
han sökte opartiskt utleta det rätta
orsakssammanhanget. T:s
framställningskonst är enkel och kärnfull.
Thu’le, bland forntidens greker och
romare benämning på ett område i n.
Europa, troligen Jutlands el. Norges
västkust. Sedermera användes T. som
beteckning för hela Skandinaviska
halvön.
Thulin, E. L., 1881—1919, svensk
flygtekniker och flygare. T.
grundade en numera nedlagd flygplansfabrik
i Landskrona, det första
lufttrafikföretaget i Sverige samt en flygskola.
lian omkom genom en flygolycka 1919.
Thur’g:au, kanton i nö. Schweiz.
1,000 kvkm., 135,000 inv. T. är en tätt
befolkad kanton med betydande
industri, omfattande bomullsspinnerier och
bomullsväverier. Fruktodling,
huvudsakligen för export, bedrives i stor
utsträckning.
Thurn, M. von, 1567—1640,
böhmisk-adelsman. T. inträdde tidigt i
kejserlig tjänst men blev snart ledaren för
den protestantiska oppositionen. I de
våldsscener i Prag 1618, som blevo
signalen till Trettioåriga krigets
utbrott, tog T. en ledande del. Senare
slöt han sig till Gustav II Adolf.
Thy’mus. — 1. T. el. bräss, en inre
sekretorisk körtel, som ligger i övre
delen av bröstliålan. Den reglerar
sannolikt på något sätt kroppens
ämnesomsättning, speciellt
fettomsätt-ningen. — 2. Se Timjan.
Tliyrén, J. K. V., f. 1861, historiker
och jurist, .professor vid Lunds
universitet. T. var universitetsrektor 1916—
26, då han tog avsked från
professuren. Han har varit medlem av andra
kammaren 1909—11 och av första
kammaren 1912—17. 1926 blev T.
justitieminister i Ekmans ministär. Han har
framför allt arbetat på reformering av
strafflagen.
Thyreoide’a, sköldkörtel, se Inre
sekretion.
Thiiringen. På 400-t. omtalas för
första gången en germansk folkstam,
thuringarna, vilka härskade över ett
vidsträckt rike. 531 besegrades de
emellertid av franker och sachsare.
N. delen av deras land tillföll
sachsar-na, medan frankerna bemäktigade sig
landet s. om Thtiringerwald. 1130 blev
T. lantgrevskap. Efter det s. k.
thii-ringska arvföljdskriget kom T. att
tillhöra markgrevarna av Meissen, vilka
fingo kurfurstlig värdighet som
hertigar av Sachsen 1423. Efter 1918 års
tyska revolution bildades 1920 staten
Stor-Thuringen med Weimar som
huvudstad. 11,754 kvkm., 1,609,000 inv.
Denna omfattar de forna staterna
Sachsen - Weimar - Eisenach,
Sachsen-Meiningen, Reuss, Sachsen-Altenburg,
Sachsen - Gotha, Schwarzburg -
Rudol-stadt och Schwarzburg-Sondershausen.
Jordbruket är den främsta
näringsgrenen. Desstom finnas
textilindustri och fabriker för glas- och
porslinsvaror m. m.
Thiiringerwald, skogigt bergområde
i Thuringen, Tyskland, som från
Fichtelgebirge sträcker sig åt nv.
Högsta delarna nå 980 m. ö. h.
Livligt besökt av turister.
Tliyrsos, se Tyrsos.
Thyse’lius, K. J., 1811—91, statsman,
justitieråd 1856. 1860—63 var T.
ecklesiastikminister och 1875—80
civilminister. T. innehade statsminister-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
