Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triptychon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trip’tychon [-kon] el. triptyk,
skrivtavla, sammanfogad av tre hoplagda
skivor; altarprydnad, bestående av ett
fast mittparti och två smalare flyglar,
vilka kunna fällas ihop över
mittpartiet som dörrar.
Trire’m, se Trier.
Trisk’ele, se Hakkorset.
Trist, sorgsen, bedrövlig, ledsen,
mulen. — Tristesse [-ess’], fr.,
svårmod, sorgsenhet.
Tristan ’ da Cunha [-kon’ja], den
största ön i en liten vulkanisk ögrupp
i s. delen av Atlanten. 116 kvkm.
Tillhör England. Upptäcktes år 1506 av
en portugis, efter vilken den har sitt
namn.
Tris’tan och IsoPde,
huvudpersonerna i en bretonisk medeltidssaga.
Sagan har bearbetats av Gottfrid från
Strassburg och utgör motivet till ett
musikdrama av Wagner.
TrPton, i den grekiska gudasagan
den jättelike sonen till Poseidon och
Amfitrite. T. var en havsgud,
ursprungligen personifierande
havsbrän-ningen. — T r i t o’n erna voro lägre
havsgudomligheter med
människokropp och fiskstjärt.
Triumf’, glänsande framgång,
segertåg; under den romerska antiken
benämning på en hemvändande segerrik
fältherres högtidliga intåg i Kom.
Triumfatorn stod upprätt i en
fyrspänd vagn med en lagerkrans pä
huvudet och en elfenbensstav i
handen. I tåget deltogo bland andra
senaten och ämbetsmännen samt
förnäma fångar. Även krigsbytet fördes pä
vagnar i tåget. T. beviljades av
senaten.
Triumfa’tor, segerherre; fältherre,
som firar triumf*.
Triumf’båge, äreport; särskilt de
äreportar, som under antiken
uppfördes för att hedra hemvändande
romerska fältherrar el. härskare. T. är även
benämning på den valvbåge, som i de
medeltida kyrkorna skiljer koret från
långhuset.
Triumfe’ra, fira triumf*, hålla
segerfest; segra, jubla, få överhanden.
Triumvi’rer, i det forntida Rom
benämning på en myndighet el.
kommission, bestående av tre män. T.
tillsattes för att utföra ett visst
uppdrag. Namnet T. användes särskilt
om de tre fältherrarna Antonius,
Oc-tavianus och Lepidus, vilka en tid
innehade högsta makten. —
Trium-v i r a’t, tremannakollegium,
treman-navälde. Det ”första T.” kallas det
hemliga förbundet mellan Csesar,
Pom-pejus och Crassus år 60 f. Kr. Det
”andra T”, är benämningen på det
ovannämnda förbundet mellan
Antonius, Octavianus och Lepidus.
Trivia’l, vardaglig, utnött, platt. —
Trivialite’t, alldaglighet, platthet.
Trivia’lskolor, förr lägre lärdoms- el.
latinskolor.
Troaka’r, ett instrument, som består
av en spetsig stålstång, omsluten av
en metallhylsa, vilken lämnar spetsen
fri. T. användes för att uttömma
kroppshåligheter. Sedan instrumentet
införts, utdrages stålstiletten, varefter
eventuell gas el. vätska har fritt
avlopp genom röret.
Tro’as, i forntiden beteckning för
ett område i nv. Mindre Asien, som
enligt Iliaden lydde under Troja*.
Trocadéro [tråckade’rå], palats i
Paris, uppfört till världsutställningen
1878.
Troels-Lund [tro’ls-], F., 1840—1921,
dansk historiker. T: s förnämsta verk
är Dagligt liv i Norden i det
sekstende aar h undred e. I
stilistiskt glänsande form ger T.
intressanta skildringar från folkets
dagliga liv, seder och åskådningssätt.
Troelstra [tro’lstra], P. J., f. 1860,
holländsk politiker. T., som var
advokat till yrket, slöt sig till den
socialdemokratiska riktningen och bildade
1894 jämte van Kol ett nytt
socialdemokratiskt parti, vars ledare han blev.
Under världskriget arbetade han
jämte Hj. Branting på åstadkommandet
av ett internationellt
socialdemokratiskt fredsprogram.
Tro’er, trojaner, invånare i Troja.
Trofé, segertecken (erövrade fanor,
kanoner etc.).
Trogrlody’ter, grottmänniskor,
kallades av antika författare en del lågt
stående folkstammar i Europa, Afrika
och Asien. Enligt dessa författare
skulle T. ej ha känt konsten att bygga
hyddor.
Troi’li, G. U., 1815—75, svensk
målare. T. studerade i Rom och målade
där landskap, porträtt och genrebilder
(Kortspelande bönder,
Får-herdar). Vid sin återkomst till
Stockholm sysslade han huvudsakligen
med porträttmåleri och blev Sveriges
på sin tid mest berömda porträttör.
Senare studerade T. en tid i Paris,
där hans stil utvecklades i smidighet
och luftig elegans. Särskilt denna tid
målade han en del mästerliga
damporträtt.
Troisdorferkrut, se Bomullskrut.
Troj’a, även 1’lios, 1’lion, den
berömda huvudstaden i det troiska riket
(Troas). Som stamfader för detta
rikes kungasläkt uppger sagan
Darda-nos, men den egentlige
grundläggaren av staden T. skall ha varit
dennes ättling Ilos. Efter Ilos’ fader Tros
uppkallades staden. T. förstördes
fullständigt genom Trojanska kriget*.
I de homeriska sångerna skildras T.
som en praktfull stad med en högt
belägen borg, Pergamos. T. har
antagits vara beläget på saminä plats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
