Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trucksystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde pressa papperet mot formen. —
I den moderna digelpressen fastsättes
tryckformen på ett vertikalt
funda-ment, och den maskindrivna digelns
rörelse möjliggör ett snabbt
inläggande och uttagande av papperet, vilket
oftast sker för hand. Tryckfärgen
överföres på typernas yta
(stilgravyren) medelst maskindrivna valsar.
Digelpressen användes huvudsakligen för
tryckning av smärre tryckalster. —
Snällpressen har ett vågrätt
funda-ment, som under tryckningen åker
fram och tillbaka under en roterande
tryckcylinder, som pressar papperet
mot formen. Färgen överföres medelst
maskindrivna valsar. Snällpressar för
tryckning i flera färger ha
motsvarande antal fundament och färgverk.
— I rotationspressarna sker
tryckningen vanligen mot cylinderformade
stereotypplåtar (se Stereotypi), mot
vilka tryckcylindrarna pressa.
Papperet insättes i form av långa rullar
i maskinen, vilken utför trycket pä
båda sidor och därefter skär ner
papperet i ark. Med de modernaste
rotationspressarna har en tryckhastighet
av 200,000 exemplar i timmen uppnåtts.
De användas huvudsakligen i
tidnings-tryckerier.
Tryckpump el. sug- och tryckpump
är byggd på liknande sätt som en
sug- och lyftpump (jfr Pump). Hos
T. saknar emellertid kolven ventil. Då
kolven föres uppåt, suges vätska in
från en rörledning. När sedan
kolven föres nedåt, sluter en ventil
ovannämnda rörledning, så att vätskan ej
kan strömma tillbaka. I stället
öppnas en ventil, som förut hållit
mynningen till en annan rörledning
tilltäppt och vätskan drives ut genom
denna rörledning. Medan den höjd en
vätska kan lyftas med en sug- och
luftpump är begränsad, kan däremot med
en T. vätska pumpas till teoretiskt
taget obegränsad höjd. I praktiken
kommer höjden att begränsas av
materialens hållfasthet.
Trycksinne, beröringssinne, se
Känsel.
Tryckt som manuskript, se
Manuskript.
Tryckår skall enligt
tryckfrihetsförordningen utsättas på varje
boktryckerialster.
TryfTel, till disksvampar hörande
underjordiska svampar, vilka ha en
egendomlig, kraftig lukt.
Fruktkroppen är knölformig. T. användes som
krydda till kötträtter. Svart T.
finnes framför allt i Frankrike och
Italien. Vit T. förekommer även i
vårt land.
Tryggcr, Ernst, f. 1857, politiker,
rättslärd. Blev 1889 professor i
processrätt, 1905 justitieråd. T. blev 1897
ledamot av första kammaren, där han
snart kom att intaga en ledande
ställning inom högerpartiet och småningom
blev första-kammarhögerns erkände
ledare. I april 1923 bildade T.
ministär men avgick efter nyvalen i
september 1924. 1926 blev T.
universitetskansler.
Tryggvesson, se Olof, norska
konungar 1.
Trym, i nordiska gudasagan en
tursadrott, som, medan Tor sov, stal
hans hammare Mjollner. T., som
härskade bland jättarna, förklarade sig
ej vilja återlämna hammaren, såframt
han ej fick Freja till maka. Tor
begav sig då till T. i Frejas skepnad
med Loke som brudtärna och
lyckades genom list bemäktiga sig
Mjollner, med vilken han dödade T. Denna
saga skildras i ”Trymskvida”, en av
den äldre Eddans sånger.
Trymskvida, en av den äldre Eddans
vackraste sånger, från omkring 900.
T. är troligen av norskt ursprung.
Jfr Trym.
Trymå’, stor väggspegel, vanligen
nående ned till golvet.
TrypsPn, ett enzym, som
härstammar från bukspottkörteln och som i
tarmen klyver äggviteämnen och som
i motsats till magsaftens pepsin är
verksamt vid svag alkalisk el.
neutral reaktion.
Trysilälven, benämning på
Klarälven* i dess övre lopp.
Trådlös telefonering, se Radio.
Trådlös telegrafering, se Radio.
Trål, se Fiskredskap.
Trä, se Ved.
Träben, under äldre tider använda
enkla ersättningsmedel för förlorade
ben. Numera göras konstgjorda ben,
som efterbilda benens form och även
ha mer el. mindre väl konstruerade
leder, vilka möjliggöra en
jämförelsevis normal gång och även mera
komplicerade rörelser såsom cykelåkning
och ridning. Ju större del av benet
som finnes i behåll, desto bättre kan
ersättningslemmen fylla sin uppgift.
Träd, se Trade.
Träda el. träde kallas åkerjord, som
under ett år ligger obesådd. Avsikten
är, att jorden skall få ”vila ut”. Förr
fick jorden ligga som T. vart annat
(tvåskiftesbruk) el. vart tredje år
(tre-skiftesbruk). Numera användes
fyr-skiftesbruk el. längre växtföljder.
Under T-tiden bearbetas och gödslas
jorden i stor utsträckning.
Trädgräns, se Skogsgräns.
Trädgårdsböna, se Störböna.
Trädgårdsföreningar. De lokala
svenska T. äro sammanslutna till det 1909
bildade Sveriges allmänna
trädgårdsförbund. Dessutom
finnas en hel del andra T., bland vilka
märkes Sveriges po m ologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
