Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tungpipor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till vänster tungpipa med metalltunga
(F). Till höger labialpipa. Luften,
som inkommer i kammaren A, går
omväxlande in i pipan och ut genom
öppningen vid B.
Tungpipor kallas sådana
musikinstrument, i vilka ljudet frambringas
genom anblåsning av en öppning, 1
vilken finnes en tunga av elastiskt
material, vanligen metall. Till T. höra
oboe, klarinett, fagott, saxofon samt
vissa orgelpipor. Andra orgelpipor
och en del andra instrument ha en
skarp kant, mot vilken luftströmmen
brytes, varigenom ljudet framkallas.
Jfr Labialpipor.
Tungsläktet (Solea), ett fisksläkte,
som hör till familj Pleuronectida*. T.
utmärkes av att ryggfenan och
anal-fenan äro tydligt skilda från
stjärtfenan. Yid våra kuster finnes S j
ö-t ungan (S. vulgaris), som når en
längd av 50—60 cm. Den är tecknad
i grått och brunt med olivgrön
anstrykning. Den räknas till de mest
välsmakande flundrefiskarna.
Tungspat, bariumsulfat [BaSO-i],
mindre vanligt mineral i vårt land,
användes som råmaterial för
framställning av bariumpreparat samt i
pulvriserad form som målarfärg
(per-manentvitt).
Tungsten, se Volfram.
Tung-ts.ju, mindre stad (50,000 inv.)
i kinesiska provinsen Tsji-li; säte för
svensk mission.
Tungu’ser, sammanfattande
beteckning för en del nomadiserande
folkstammar i v. Sibirien. De tillhöra den
mongoliska rasen. En del leva av
fiske, andra av boskapsskötsel, några
få äro åkerbrukande. Religionen är
schamanistisk. Deras språk hör till
den ural-altaiska språkgruppen.
Tungusk’a, övre ocli Nedre, tvenne
bifloder från höger till Jenisej, 11.
Asien, övre T. utgör avlopp för
Baj-ka Isjön.
Tungvikt räknas i brottning från
över 82.5 kg., vid amatörboxningar
från över 79 kg. och vid professionella
boxningar från över 79.4 kg.
Tunik’, damöverklänning.
Tu’nika, under antiken ett romerskt
underplagg av vitt ylle. T. som
räckte till knäna, bestod av två hopsydda
delar, ett bröststycke och ett
ryggstycke, och saknade vanligen ärmar.
Tu’nis, huvudstad i franska
skydds-staten Tunisien, belägen vid en vik
av Medelhavet, 170,000 inv. Staden har
ett ”franskt kvarter” i modern stil
och ett infödingskvarter med bejens
palats och ståtliga moskéer.
Muhammedanskt universitet. T. är centrum
för Tunisiens importhandel.
Infödingarna bedriva tillverkning av
mattor, schalar, parfymer och olika slags
guldsmeds- och läderarbeten m. 111.
I närheten av T. ligga ruiner efter den
gamla staden Ivartago.
Tuni’sien, fransk skyddsstat i* 11.
Afrika, begränsad i 11. av Medelhavet,
i ö. av Medelhavet (Lilla Syrten) och
Tripolis, i s. av Sahara och i v. av
Algeriet. Omkring 125,000 kvkm. Av
T: s invånare äro 160,000 européer
(italienare, fransmän, malteser m. fl.),
1,9 milj. infödingar (berber, araber,
morer, judar m. fl.). Huvudstad är
Tunis, 170,000 inv. — T:s kuster äro
i n. branta och klippiga, i ö. låga och
sandiga. Naturliga hamnar finnas vid
Tunis och Bizerta. Det inre av landet är
genomdraget av skogrika bergskedjor
(särskilt korkek), välbevattnat och
bördigt. Huvudnäring är åkerbruk.
Av odlade sädesslag märkas vete,
havre, korn, majs och durra. Vin och
sydfrukter odlas och exporteras.
Bergsbruket lämnar framför allt fosfat.
Betydande fiske av tonfisk och sardiner
bedrives vid kusterna. Industrin
omfattar företrädesvis oljeberedning,
tillverkning av mattor och lerkärl,
siden-, ylle- och lädervaror, parfymer
m. m. T. styres av en inhemsk furste
kallad bej. Han har vid sin sida en
fransk generalresident. Jfr kartan
över Afrika. — Historia. IT.
an-lade fenicierna kolonier. Sedan kom
landet under romarna (146 f. Kr.). På
800-1, erövrades T. av araberna, och
invånarna, berberna, övergingo till
islam. På 1500-1, bildades i T. en sjö-
Tidens Lexikon,
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
