Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tändhatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hård substans, som kallas emalj. T.
ha mycket olika motståndskraft,
vanligen skadas flera av de förblivande T.
av tandröta redan före 20-årsåldern.
Genom tandfyllning kan man hindra
rötans fortskridande. Det är av
särskilt stor betydelse, att man vidtager
sådana åtgärder mellan 15—25 år.
Sedermera uppstår ej tandröta så lätt.
Tandköttsinflammation är en
inflammation i fickorna mellan tänderna och
tandköttet. Denna inflammation
fortskrider, om den lämnas åt sig själv
ned utefter tandrötterna, så att
tänderna lossas. Näst tandröta är denna
sjukdom den vanligaste
tandsjukdomen. I bägge fallen fordras
sakkunnig vård, helst så tidigt som möjligt.
Hos t. ex. groddjur förekomma T.,
vilka utgöras av förhorningar i
munhålan. De motsvara ej de övriga
ryggradsdjurens T. Dessa senare kunna
föras tillbaka på hudplåtarna hos
brosk-fiskar. Hos lägre djur sitta T. endast
fast i slemhinnan, medan de lios övriga
djur äro fästade i själva käkbenet. En
del fiskar, kräldjur m. fl. ha flera
rader av T. Hos fåglar har man kunnat
påvisa T. på fosterstadiet. Först hos
däggdjuren ha emellertid T. blivit
mera utvecklade och .specialiserats i
skilda former, mer el. mindre
mejsel-formiga framtänder, sylformiga
hörntänder och flerspetsade kindtänder.
Särskilt hos rovdjuren äro
hörntänderna kraftigt utvecklade och högre
än de andra. De ha också
spetsknö-liga kindtänder, av vilka särskilt en
har betydande storlek (rovtand). Hos
växtätare äro kindtänderna
trubb-knöliga. Hos en del förekomma s. k.
sträcktecknade T., hos vilka
tugg-ytan utgöres av emaljlister med
mellanliggande blottat tandben.
Tändhatt. De gamla T. el.
knallhattarna, som de vanligen kallades,
be-stodo av en hattformad kopparhylsa,
fylld med en blandning, innehållande
bl. a. knallkvicksilver el. något annat
ämne, som lätt bringas att explodera.
I de moderna gevärspatronerna och
artilleriprojektilerna är T. placerad
inne i själva projektilerna nere vid
deras botten.
Tändn ålsgeväret, ett
bakladdnings-gevär, som användes bl. a. av den
tyska armén under fransk-tyska kriget
1870—71.
Tändstickor. De s. k.
fosfortändstickorna — de äldsta moderna T. —
uppfunnos i början på ISOO-t.
Tänd-satsen på fosfortändstickorna innehöll
gul fosfor, blandad med något
oxida-tionsmedel (till en börjat
kaliumklo-rat, senare mönja, brunsten el. dyl.)
samt bindemedel. Fosfortändstickorna
ha på grund av tändsatsens
beskaffenhet egenskapen att tända vid gnidning
mot vilken skrovlig yta som helst och
äro på grund av förekomsten av gul
fosfor i tändsatsen både mycket
eldfarliga och mycket giftiga. Deras
användning är på grund härav förbjuden
i Sverige. Svaveltändstickor och vissa
andra tändstickstyper, som i
tändsatsen innehålla röd fosfor i stället för
gul fosfor, tända liksom
fosfortändstickorna vid gnidning mot vilken
skrovlig yta som helst men äro ej
giftiga. Äran av uppfinningen av de s. k.
säkerhetstän dstickorna, som endast
tända vid friktion mot en på särskilt
sätt preparerad yta, tillkommer helt
och hållet Sverige. Som de två
främsta namnen må nämnas G. E. Pasch
och J. E. Lundström, vilken
sistnämnde tillsammans med en broder
grundade Jönköpings tändsticksfabrik. De
svenska säkerhetständstickornas
tänd-sats innehåller varken gul el. röd
fosfor utan består väsentligen av
oxida-tionsmedel (främst kaliumklorat),
bindemedel och vissa andra tillsatser som
utfyllnad för att öka friktionen. Den
preparerade ytan, plånen på
tändsticksaskarna, innehåller däremot den
icke giftiga röda fosforn. För att
brinna bättre äro de svenska
säker-hetständstickorna impregnerade med
paraffin. Det bästa träslaget för
deras tillverkning är asp. De svenska T.
ha vunnit ett utomordentligt
internationellt anseende, och den svenska
tändsticksindustrin har utvecklat sig
till en världsindustri. Jfr Svenska
tändsticksaktiebolaget.
Tännforsen, vattenfall i Åre älv, en
biflod till Indalsälven, mellan sjöarna
Tännsjön och övre Norn, v. Jämtland.
Huvudfallet har en höjd av 24 m.
Tärendö äiv, belägen i n.
Norrbotten, en bifurkation, genom vilken
omkring hälften av övre Torne älvs
vatten rinner till Kalix älv.
Tärna folkhögskola är belägen i
Tärna socken i Västmanlands län. Den
började sin verksamhet 1876 och
leddes till .1913 av Teodor Holmberg.
Dennes hustru Cecilia Bååth-Holmberg
har även varit verksam vid T.
Tärningskapitäl, kapitäl, vars korg
är formad som en tärning med de
nedre hörnen avrundade mot
kolonnskaftet. T. förekommer särskilt inom
den romanska konsten. Ett särskilt
slag av T. är det s. k. veckkapitälet,
som ofta använts i England.
Tärnor (Sterna), till måsartade
fåglar hörande släkte. T. äro små el.
medelstora fåglar med tämligen rak näbb,
spetsiga vingar, korta ben och mer el.
mindre kluven stjärt. I Sverige äro
Fisktärnan (S. hirundo), som har
röd näbb med svart spets, och
Silvertärnan (S. arctica), som har
enfärgat röd näbb, vanliga.
Tät, se Téte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
