Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vadstena slott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vadstena slott är beläget vid
Vättern utanför Vadstena stads område.
Den äldsta delen av V. började
uppföras 1545 och utgör nu slottets
mittparti. Omkring 1575 företogos
tillbyggnader, som fortgingo in på 1600-t.,
i genomgående renässansstil. Efter
Vasakonungarnas tid fick slottet
förfalla, men från 1880-t. ha dess yttre
partier blivit underhållna.
Vadsö, stad vid Varanger fjord, ö.
Finnmarks fylke, nö. Norge. 1,900 inv.
Residensstad för Finnmarks fylke.
Guanofabrik, tranberedning.
Vaduz [fadots’], huvudstad i
fursten-dömet Lichtenstein. 1,150 inv.
Wserner, Ninian, 1856—1905,
journalist, humoristisk författare, mest känd
under pseudonymen C. A. Tollén
(Brev te Nyman Wsernor).
Vae vic’tis, lat., ve de besegrade.
Va’gr, obestämd, svävande.
Vagabond’, lösdrivare, landstrykare,
sysslolös äventyrare.
Va’gel, inflammation i en talgkörtel
el. hårsäck i ögonlocksranden. V.
förlöper ibland till varbildning och
motsvarar närmast en finne på andra
hudområden. Sjukdomen är vanligen
ofarlig och går över på några dagar.
Vaggeryd, municipalsamhälle vid
Lagan, nv. Småland. 1,300 inv.
Träindustri.
Wagner. — 1. W. Richard W., 1813
—83, tysk tonsättare och
skriftställare. W. har nästan uteslutande
skrivit operor. Hans första verk, t. ex.
R i e n z i, voro hållna i tidens stil och
vunno framgång. I senare operor
skapade W. en egen stilart, vilken väckte
våldsam opposition. 1849 deltog han i
politiska oroligheter i Dresden, vilket
medförde, att han måste fly utomlands.
Han vistades de följande åren särskilt
i Paris. Efter en tolvårig landsflykt
kunde han återvända till Tyskland.
Här grundade han i Baireutli en egen
musikalisk teater, avsedd för
uppföranden av hans operor. Denna gick
emellertid till en början illa men har
sedermera särskilt efter hans död och
under ledning av hans fru, Cosima W.,
en dotter till Liszt, blivit en
samlingspunkt för W:s beundrare i hela
Europa. Medan man i samtidens operor
la-de huvudvikten vid musiken och ansåg
text och dramatisk handling som något
underordnat, försökte W. att göra sina
operor till konstverk, som fängslade
även genom poesifyllt språk och äkta
dramatisk spänning. Han skrev därför
även texten till sina operor själv. I
allmänhet valde han som motiv gamla
germanska legender. Operorna
Rhen-guldet, V a 1 k y r i a n, Sigfrid
och R a g n a r ö k, vilka tillsammans
bruka kallas Nibelungens ring,
grunda sig exempelvis på
Nibel-ungenlied. Även Tannhäuser,
Lo.hengrin,
Mästersångar-na, Tristan och Isolde samt
Parsifal grunda sig på folkliga
sagor och myter. Också i musikaliskt
avseende var W. en nydanare. Han
använde sig i stor utsträckning av
s. k. ledmotiv, vilka karakterisera de
dramatiska personligheterna och klinga
med i orkesterns tonspråk, när
huvudpersonerna göra sig gällande på
scenen. Han avskaffade den av samtiden
omtyckta koloraturarian och strävade
efter ett mera naturligt tonspråk.
Hans orkestrering är massiv och ibland
något tung men verkar medryckande
och imponerande. Han var en mästare
1 att utnyttja orkesterns olika
instrument och i att framtrolla originella
klanger. För att försvara sina
musikaliska och dramatiska idéer utgav
W. flera skrifter, i vilka han visade
sig vara en skarp och skicklig
polemiker. Han har blivit allt mera
uppskattad efter sin död och har i hög
grad tryckt sin stämpel på den
efterföljande musiken, särskilt i Tyskland.
— 2. A. H. G. W., 1835—1917, tysk
• nationalekonom. W., som till en
början företrädde utpräglat
individualistiska åsikter, hävdade senare en
åskådning med starkt statssocialistiska
inslag (se Katedersocialister). W. utgav
bl. a. verk med betydande
vetenskapligt värde rörande bank- och
penningväsendet och rörande
beskatt-nin gslagstif tningen.
Vagong’, järnvägsvagn för
passagerare.
Wa’gram, by i Österrike, omkring
2 mil ö. om Wien. Den 5 och 6 juli
1809 besegrade här Napoleon en
österrikisk armé.
Va’gus, lungmagnerven, se
Hjärnner-ver.
Wahlberg, Alfred, 1834—1906,
landskapsmålare. W. studerade först i
Tyskland men bosatte sig 1866 i Paris,
där han tillägnade sig den moderna
franska skolans målningssätt, dock
bibehållande sin personliga stil. Han
målade företrädesvis romantiskt
lyriska stämningsbilder, såsom Utsikt
i Södermanland, Landskap
i månsken, P o p p 1 a r m. fl. W.
är den moderna landskapskonstens
föregångsman inom svenskt måleri.
Wahlbom, Karl, 1810—58, målare. W.
hade grundligt studerat människans
ocli hästens anatomi och utförde med
förkärlek dramatiska och rörliga
scener. W. utförde teckningar, etsningar,
litografier och skulpturer samt
målningar i akvarell och olja. Han
studerade i Paris och Rom och blev
slutligen professor vid Konstakademin i
Stockholm. Av W :s tavlor må
nämnas Gustav Adolfs död,
Hästdrift på Campagnau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
