Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vanitas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varg.
Va’ria, lat., varjehanda, diverse,
blandade ämnen.
Varia’bel, föränderlig, växlande.
Inom matematiken förstås med V. en
storhet, vars värde efter hand
förändras. Se vidare Funktion.
Varia’bla stjärnor kallas de
fixstjär-nor, som ha växlande ljusstyrka.
Växlingen kan ske inom längre el.
kortare tidsintervaller, ända ned till
några timmar. Den är än
regelbundet periodisk, än oregelbunden, och
ljusstyrkan kan vara mycket olika,
ända från första ordningens ned till
osynlighet. En del V. äro
dubbelstjärnor*.
Variant’% i något avseende avvikande
exemplar t. ex. handskrift, individ
inom en art etc. Vid statistiska
bearbetningar brukar man kalla de
olika enheter, av vilka materialet är
uppbyggt för V.
Varie’ra, förändra (sig), omväxla,
skifta, göra omväxlande. —
Variation, förändring, omväxling, ombyte.
— V a r i a’b e 1, föränderlig, växlande,
nyckfull.
Varieté, varieté-teater, scen, på
vilken, vanligen i samband med
utskänk-ning, gives föreställningar av
kuplettsångare, dansöser, negerkomiker,
akrobat- och jonglörsällskap o. dyl. Jfr
Cabaret.
Varietet el. underart kallas en grupp
inom en art, som skiljer sig från
övriga av artens individer, ehuru ej
tillräckligt stark för att bilda en egen
art. Jfr Ras.
Varja’g, rysk benämning på de
under vikingatiden till Ryssland
inflyttade skandinaverna samt på
skandinaver i allmänhet.
Varma källor (termer), källor,
vilkas vatten har liögre temperatur än
sin trakts medeltemperatur. Varma
och heta källor äro vanligen bundna
till djupgående spricklinjer i
jordskorpan el. till grannskapet av
vulkaner. De innehålla ofta upplösta
ämnen, som göra dem till hälsokällor
(ex. Karlsbad, Aachen), och avsätta vid
sin brädd dessa ämnen (kalktuff,
ki-selsinter m. m.).
Varmbad, se Bad.
Varmblodiga djur, se Kroppsvärme.
Varmblodigra hästar, se Hästraser.
Var’na, befäst hamnstad i Bulgarien,
vid Svarta havet. 50,000 inv.
Bulgariens förnämsta sjöstad. Export av
spannmål och mejeriprodukter.
Warnemiindc, stad i Mecklenburg, n.
Tyskland, belägen vid Warnows
mynning i Östersjön. Uthamn för
Rostock. 4,000 inv. Badort.
Meteorologisk station.
Varnhagen von Ense [fa’rn- fånn],
K. A., 1785—1858, tysk författare och
diplomat. V. ägnade sig åt ett
betydande biografiskt-historiskt
författarskap. — V: s hustru, R a h e 1 V. v. E.,
1771—1833, var en musikaliskt och
litterärt högt bildad kvinna, som kring
sig samlade en krets av Tysklands
förnämsta lärda och konstnärer.
Värnhems kloster, beläget i Valle
härad, Västergötland, från mitten av
1100-t., var ett av Sveriges äldsta och
förnämsta kloster. Det innehades av
cisterciensmunkar. Värnhems
kyr-k a byggdes troligen i början av
1200-talet och utgör ett intressant prov på
cisterciensarkitektur i Sverige. Den har
på senare tid restaurerats.
Varp. — 1. Det trådsystem i en
vävnad, som löper i tygets längdriktning,
i motsats till inslaget el. väften, som
löper tvärs över vävnaden. — 2. Ett
med tåg försett, mindre ankare
(varpankare), vilket fälles, då man
medelst halning i detta tåg, varpning, vill
förflytta ett fartyg.
Varr’o, romerskt familjenamn,
tillhörande släkten Terentius. — 1. Cajus
Terentius V., konsul 216 f. Kr.
samtidigt med Emilius Paulus. S. å.
förlorade V. slaget vid Cannse mot
Hanni-bal. — 2. Marcus Terentius V., 116—
27 f. Kr., romersk skriftställare och
lärd. V., som ägde en synnerligen
mångsidig bildning, ansågs som Roms
lärdaste man. Hans förnämsta arbete
är en romersk fornkunskap i 41
böcker, vilken genom sin grundlighet
och sakkännedom blivit av stor
betydelse för senare tider.
War’seliaii, se Warszawa.
Varsel, ett slags förebud el. aning,
vanligen bestående däri, att en
person tycker sig på ett el. annat sätt
höra el. se en person anlända före
dennes verkliga ankomst. V: s
existens är mycket omstridd. Jfr
Telepati.
Varsläktet (Rhombus) hör till
flund-refiskar (Pleuronectidse) bland de
mjukfeniga fiskarna. Till V. höra
bland annat Piggvaren (R.
maximus), vilken har ögonsidan besatt
med taggar och benknölar, och S 1 ä
t-varen (R. lrevis), som har slät ögon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
