Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenmelon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvarhålles på en punkt i ledningen
och fyller denna, så att gaser ej kunna
komina förbi. Ofta användes en
s-for-mig krök, i vars lägsta del vätskan
stannar.
Vattenmelon (Citrullus vulgaris), en
särskilt i Medelhavsländerna odlad ört,
som har flikiga blad och stora, runda,
saftrika frukter med rött kött och
svarta kärnor. V. har behagligt söt
smak. Från en annan art av samma
släkte erhålles ko lo kvint.
Vatten ocli bröd, ett straff, som i
Sverige avskaffades helt och liället
år 1884.
Vattenpass, instrument för
bestämmande av vågrät riktning. Oftast
användes ett slutet kärl, som är fyllt
med vätska men innehåller en liten
luftblåsa. Ett märke på kärlet anger
var blåsan skall stå, för att kärlet
skall befinna sig horisontellt. Kärlet
kan vara dosformigt el. cylindriskt.
För vissa ändamål använder man sig
av en triangelfonnad skiva, från vars
spets nerhänger ett litet lod. Om
basen ställes vågrätt, inställer sig lodet
vid ett visst märke på skivan.
Vattenpolo spelas av simmande lag
efter samma principer som fotboll.
Lagen bestå av 7 spelare. Speltid är
14 min. Bollen får stötas med vilken
kroppsdel som helst.
Vattenskinnbaggiar (Hy drocoridfe),
en insektsordning, som omfattar
vattendjur, vilka ha förkrympta
antenner. Hit höra bland annat
buksim-mare, ryggsimmare och
vattenskorpi-oner.
Vattenskott kallas sidoskott direkt
från stammen el. grövre grenar på
träd el. buskar. På odlade träd utväxa
ibland V. från vildstammen, pä
vilken den odlade arten ympats. Sådanfl
V. måste bortskäras.
Vattenskräck, se Vattuskräck.
Vattensot, se Vattusot.
Vattenstånd, vattenhöjd, är vattnets
höjd i förhållande till fast land. V.
mätes med pegel*. Sedan 1922 finnas
längs våra kuster
vattenhöjdmätnings-stationer, vilka stå under Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalts
vård.
Vattenstämpel anbringas i papper
medels pressning. I allmänhet är V.
genomskinligare än papperet i övrigt.
V. utgöres oftast av fabriksmärket.
Vatten svullnad, se Vattusot.
Vattenåder. En vanlig populär
föreställning är, att vatten i jordlager ocli
berggrund förekommer i ådror el.
slutna, förgrenade kanaler. Detta är
emellertid endast undantagsvis fallet.
Vattnet följer i sin cirkulation
gränsytor mellan olika jordlager och
sprickor i berggrunden el. rör sig sakta i
porösa jord- och bergarter. Jfr
Grundvatten.
Vattenånga, se Ångbildning och
Luftfuktighet.
Vattenödlor (Triton), ett till
salamanderdjur hörande släkte, som
ut-markes av smärt kroppsform och från
sidorna tillplattad stjärt. Hos en del
arter har hannen under parningstiden
en fenlik ryggkam. I Sverige finnas
två arter, Större V. (T. cristatus),
som har kornig hud, och Mindre V.
(T. punctatus), som har slät hud.
Bägge ha grönsvart rygg och
brandgul, svartfläckig undersida.
Wattmeter, se Elektriska
mätinstrument.
Watts [oått’s], G. F., 1817—1904,
engelsk målare och skulptör. W.
utförde av dikterisk fantasi inspirerade
idémålningar (Hoppet, Ma m m o n,
Kärleken och döde n) samt en
rad porträtt. Bland W: s skulpturer
märkas K 1 y t i a och Livskraft.
Vattumannen, stjärnbild inom
Djurkretsen*. Jfr Stjärnhimmeln.
Vattuskräck, hundgalenskap, rabies,
en smittosam sjukdom, som särskilt
förekommer hos hundar. Under
sjukdomens första period är hunden
orolig. Ibland uppträda anfall av raseri.
Sedermera inträda förlamningar och
allmän slöhet. Hunden har ofta svårt
att svälja vatten på grund av
svalgkramper el. svalgförlamningar.
Djuret lider därför av törst. Dess
oförmåga att släcka törsten har givit
upphov till sjukdomens namn. Människor
kunna smittas genom bett av sjuka
hundar. Sjukdomen utbryter dock
först vanligen efter 2—3 månader.
Vaccination mot V. hinner därför i
regel utföras. Vaccin mot V.
fram-ställes på Pasteurinstitutet i Paris.
Jfr Pasteur.
Vattusot, vattensvullnad, allmän
vätskeansamling i kroppen, ett symtom,
som förekommer vid njur- och
hjärtsjukdomar. Vid njursjukdomar beror
V. på bristande utsöndringsfönnåga
lios njurarna. Vätska ansamlar sig
därför i kroppsliåligheter (bukhålan,
lungsäckarna) samt i underhuden.
Vid hjärtsjukdomar beror V. på att.
blodet cirkulerar för långsamt.
Blodet stockar sig i blodådrorna och
genom deras väggar uttränger vätska i
vävnaderna. Vätskan ansamlar sig i
sådana fall på grund av tyngdkraftens
inverkan företrädesvis i de nedré
kroppsdelarna. Vid upprätt ställning
svullna framför allt benen. Till V.
höra ej vätskeansamlingar, vilka bero
på lokala orsaker t. ex. bensvullnad,
beroende på åderbråck,
vätskeutgjut-ningar i lungsäckarna, beroende pä
inflammatoriska orsaker etc.
Vauban [våbang’], S., 1633—1707,
fransk militäringenjör, marskalk,
nationalekonom. V. deltog i Ludvig
XIV:s krig mot Nederländerna och
Tidens Lexikon.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
