- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2691-2692

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weldonslam ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vendée-krigen [vangde*-], benämning
på de under den stora franska
revolutionen förekommande
inbördesstri-derna i Yendée med flera departement.
Orsakerna till V. voro huvudsakligen
befolkningens motstånd mot den nya
. kyrkoförfattningen samt mot
tvångs-utskrivning av soldater. En häftig
folkresning utbröt 1793, och till en
början voro de upproriska segerrika.
Först sedan Hoche erhållit
Överbefälet över regeringstrupperna
återställdes så småningom ordningen. 1796
kunna V. anses avslutade.

Yendel, socken i n. Uppland, bekant
särskilt för sina rika och praktfulla
fornfynd från ett skede av
folkvand-ringstiden, som därför ofta benämnes
Vendeltiden.

Vendelkråka, se Ottar Ven delkråka.

Vendelrot, se Valeriana.

Vendeltiden, se Vendel.

Vendémiaire [vangdemiä’r], den
första månaden i den franska
republikanska kalendern (30 dagar i sept—
okt. åren 1792—1805). 13 V. år IV (5
okt. 1795) kuvade Napoleon
Bona-parte en resning mot
nationalkonven-tet, företagen av Paris’ borgerskap.

Ven’der, dels den germanska
benämningen under medeltiden på
sla-verna, dels den tyska och
skandinaviska benämningen på de slaviska
folk, som under medeltiden bodde i
ett område mellan Oder, Elbe och
Östersjön, benämnt Vendland el. Venden.
Venderna lågo i ständiga strider med
tyskar och skandinaver. Under 1000-t.
inföll deras storhetstid. På 1100-t.
kuvades, kristnades och
germanisera-des V., och deras land införlivades
först med Danmark, sedermera med
Tyskland.

Ven’des konung: (d. v. s. ven ders,
vendernas konung), namn, ingående
i den svenska konungatiteln sedan
omkring 1540. Namnet beror av en
felaktig identifiering av vender med
vandaler. Dessa senare skulle enligt en
tradition ha underkuvats av från
Skandinavien utvandrande goter.

Vendetfa, blodshämnd, sådan den
utövats på Korsika.

Vendöme [vangdå’m], L. J., hertig
av V., 1654—1712, fransk härförare.
V. deltog med utmärkelse i Ludvig
XIV: s krig och var på sin tid en av
Frankrikes skickligaste fältherrar.

Vendsyssel, nordligaste delen av
Jutland, n. om Limfjorden.

Vene’digr (Venezia, Venice), stad i
Venetien, nö. Italien. 170,000 inv. V.
är byggd på öar vid kusten av
Adriatiska havet och är genom sitt läge,
sina kanaler och palats en av Europas
märkligaste städer. Viktig
handels-och industristad med bland annat
skeppsvarv och kanongjuterier.
Mycket besökt av turister. Jfr Venezia.

Bland V:s byggnader märkas S:t
Markuskyrkan och Dogepalatset.

Ve’ner, se Blodkärl.

Veneration, vördnad.

Vene’riska sjukdomar,
könssjukdomar*.

Vene’tien, landskap i nö. Italien, vid
Adriatiska havet. 25,000 kvkm. 3,953,000
inv. Viktigaste stad Venedig, 170,000
inv. — N. delen av V. uppfylles av
förgreningar av Alperna, under det
att s. delen är en bördig slätt, där
åkerbruket är högt uppdrivet.
Silkesodlingen är i V. liksom i övriga
landskap i n. Italien av stor
betydelse. Handeln har kraftigt
utvecklats på grund av utmärkta
järnvägsförbindelser med mellersta Europa.
Jfr Venezia.

Venc’zia, fordom republik vid
Adriatiska havet. Vid nv. kusten av
Adriatiska havet bodde veneterna,
troligen ett illyriskt folkslag, vilket
efter västgotarikets fall lydde under
Bysantinska riket. V. tillvann sig
emellertid en allt självständigare
ställning och blev omkring mitten av 800-t.
en fullt oberoende stadsstat, vilken
leddes av en doge, som innehade
furstlig makt. I slutet av 1000-t.
utvecklades V. till en handelsstormakt,
under korstågen ökades ytterligare dess
maktställning och under 1400-t.
inträffade dess glansperiod. Samtidigt
utvecklades dess författning i en
utpräglat aristokratisk riktning. Den
italienska renässanskulturen hade en av
sina medelpunkter i V., där en mängd
framstående konstnärer voro
verksamma. Under 1500-t. började V: s
maktställning gå tillbaka och i början av
1700-t. hade V. spelat ut sin roll inom
Europas politik. De franska
revolutionskrigen medförde V: s fall, och
1797 skedde en uppdelning av V: s
landområden. 1815 förenades V. med
Österrike men överlämnades 1866 till
Italien.

Venezia’nska skolan kallas en grupp
målare, bland vilka märkas Bellini,
Tizian, Tintoretto och Veronese, vilka
alla utmärktes av ovanlig teknisk
skicklighet men för övrigt målade i
skilda stilar.

Venezue/Ia, förbundsrepublik på
Sydamerikas nordkust, i n. gränsande till
Karibiska havet, i v. till Colombia, i s.
till Brasilien och i v. till Guayana.

940,000 kvkm. 2,500,000 inv., till stor
del mulatter. V. uppfylles i n. och
nv. av utlöpare från Anderna, i s. av
Guayanas högland. Däremellan
ligger Orinocos flodområde, i v. uppfyllt
av grässlätter, de s. k. Lianos, i ö.
utgörande ett sumpigt deltaland.
Huvudprodukter äro kaffe och kakao.
Handeln bedrives till största del på
Förenta Staterna. — Historia.
Under början av 1500-t. koloniserades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free