Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika slags versfötter enligt olika
system erhållas olika versslag el.
versmått, t. ex. knittelvers, blankvers,
ottava rima, sonett, alexandrin,
hexameter oeh pentameter.
Verst’, ryskt vägmått = 1.067 km.
Vertebra’ter, se Ryggradsdjur.
Ver’tex, topp, kallas den punkt pä en
kurva, i vilken krökningen är starkast.
Wer’thors lidanden, titel på en
berömd roman av Goethe. Hjälten, den
unge Werther, har blivit typen för en
melankolisk och världstrött ung man,
som anser sitt liv ödelagt av en
olycklig kärlek.
Vertika’1, lodrät. Motsats:
horisontal, vågrät.
Wertmttller, A. U., 1751—1811, svensk
målare. W. målade i en elegant men
något kall och fantasilös stil och var
den förste representanten för det
klassicistiska måleriet i Sverige. Bäst
lyckades han som porträttmålare
(arkitekten K. F. Sund va 11).
Ve’rulam, se Bacon 2.
Verv, liv, hänförelse, fart, schwung.
Verv iers [vervje’], betydande
fabriksstad i provinsen Liége, ö.
Belgien. 42,000 inv. Klädesfabriker,
spinnerier, färgerier etc.
Very well [ver’i oell’], eng., mycket
bra, ganska riktigt.
Vesa’lius, A., 1514—64, belgisk
ana-tom. V. räknas som den moderna
anatomins grundläggare. Han var den
förste, som mera ingående samlade
egna iakttagelser över
människokroppens byggnad. Den samtida
anatomiska vetenskapen stod helt under
inflytande av klassiska författare
(Galenos). Varje avvikelse från deras
läror betraktades som en orimlighet.
We’ser, en omkring 440 km. lång
flod i nv. Tyskland. Uppkommer av
två källfloder, Werra och Ful da, vilka
förena sig vid staden Mun den. W. har
nv. riktning och utfaller i Nordsjön.
Vesi’r, vezir, titel för de högsta
ämbetsmännen i muhammedanska länder.
Wesley [oes’li], J., 1703—91,
meto-dismens grundläggare. W. genomgick,
enligt egen uppgift, den 24 maj 1738
kl. 7.45 e. m. en plötslig omvändelse.
Han ägnade sig sedan åt
predikoverksamhet och åt organisationen av den
av honom ledda metodistiska rörelsen.
Jfr Metodism.
Vespasia’nus, Titus Flavius, 9—79
e. Kr., romersk kejsare. V. tryggade
rikets ställning utåt och förstorade
väldet genom nya erövringar. Bland
annat intogs Jerusalem år 70. I den
inre styrelsen visade han prov på stor
fasthet och duglighet.
Ves’per, sedan 300-t. beteckning för
en aftonbön, vilken ännu förekommer
i katolska kloster kl. 6 e. m. En
motsvarighet till V. inom den lutherska
kyrkan är aftonsången.
Vespucci, Amerigo. Se Amerigo
Ves-pucci.
Wessel, J. H., 1742—85, dansk-norsk
skald. W. skrev en kvick parodi på
dåtidens klassicistiska tragedier, K ä
r-1 e k utan strumpor, samt en del
komiska berättelser på vers
(Smeden og bager en,
Hundemor-det), vilka blivit populär
folkläsning.
Wessel. — 1. Nils W., f. 1866,
typograf. En av arbetarrörelsens pionjärer.
Sedan 1902 redaktör för Svensk
Typograftidning. — 2. Jessie W., den
föregåendes dotter, f. 1894, skådespelerska.
Sedan 1916 anställd vid dramatiska
teatern i Stockholm.
Wessex [oes’iks], eng.,
”västsaxar-nas land”, ett av de sju angelsachsiska
rikena i England. I början av 800-t.
innehade W. överhöghet över
grannrikena, och från Alfred den stores
tron-bestigning 871 sammanfaller W: s
historia med Englands.
Vessledjur (Mustelidse), en familj
inom rovdjurens ordning. De ha en
knöltand bakom rovtanden. Klorna
äro spetsiga och något indragbara.
Kroppen är i allmänhet långsträckt
och fotterna korta. Till V. höra
Vessle-, Mård- och Uttersläktet, Järv
och Grävling.
Vésslesläktet (Mustela) hör till
Vessledjurens familj bland rovdjuren.
V. står nära mårdsläktet men har
mindre och smärtare kroppsform. TillV.
hör IIler el. liiller (M. putoris), som
förekommer i s. och mellersta Sverige.
Tårna ha simhud vid roten. Den
simmar och dyker mycket bra och
håller till i strandvallar, dikeskanter
etc. Den är mycket rovgirig och lever
av smärre djur. Hermelin el.
le-katt (M. erminias) är om vintern
gulvit med svart svansspets, om
sommaren gulbrun med gulvit buk. Längd
35 cm., varav svansen 10 cm. Den
förekommer över hela landet. Den är
ovanligt djärv och rovgirig och
angriper till och med harar och höns.
Pälsverket är värdefullt. S m
å-vessla (M. nivalis) är mindre än
föregående. Längd 25 cm. Den
saknar svart svansspets. Pälsen är
rödbrun med vit buk. I n. Sverige har
den vit vinterdräkt. I ö. Europa ocli
även Finland förekommer F 1 o d i
1-ler (M. lutreola). Den har mörkt
brun färg. Skinnet är ett eftersökt
pälsverk (nerts).
Vessman, se Vässman.
Vest-Ag-der fylke, Norges sydligaste
fylke, vid Skagerack. 7,254 kvkm.
82,000 inv., därav 26,000 i fylkets
städer: Kristiansand (residensstad),
Mandal, Farsund och Flekkfjord.
Vesta’ler, vestaliska jungfrur, namn
på Vestas tempelprästinnor i Rom. V.
skulle v&rda den heliga elden i Vestae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
