Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Emanuel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vildåsna, se Hästdjur.
Vilhelm, konungar av England. — 1.
V. I Erövraren, 1027 (1028)—87,
hertig av Normandie. 1066 företog V ett
erövringståg till England, och efter att
ha besegrat den engelske konungen
Harald vid Hastings s. å. kröntes V.
till Englands konung. V. arbetade
därefter med framgång på
kungamaktens stärkande och organiserade
skickligt sitt rike. — 2. V. III, 1650—1702,
prins av Oranien, ståthållare i
Nederländerna, konung av Storbritannien
och Irland. V. arbetade på att störta
sin svärfader Jakob II i England och
begav sig 16S8 med en här till
England, där han mottogs som befriare.
Jakob flydde, och V. och hans gemål
Maria utropades 16S9 till regerande
konung och drottning av England och
Skottland, sedermera även av Irland.
Inrikespolitiskt befäste V. det
parlamentariska styrelsesättet. V: s yttre
politik gick ut på att omintetgöra
Ludvig XIV :s av Frankrike planer
på övervälde i Europa, vilket även
lyckades honom tack vare seg energi och
smidighet. — 3. V. IV, 1765—1837,
konung av Storbritannien och Irland
(1830) samt Hannover, tredje son till
konung Georg III. Under V:s
regering genomfördes den engelska
parla-’mentsreformen (1832). I och med V:s
död upplöstes den sedan .1714
existerande personalunionen mellan
England och Hannover.
Vilhelm, ståthållare av
Nederländerna. — 1. V. I, 1533—84, greve av
Nassau, furste av Oranien. V. var
nederländarnas ledare i kampen mot
det spanska förtrycket. Med
överlägsen statsmannaförmåga och varm
fosterlandskärlek stred han för
Nederländernas frigörelse från Spanien.
Slutligen mördades V. av en
fanatisk munk. På grund av sin
inbun-denhet fick V. tillnamnet "den tyste”.
— 2. V. III, prins av Oranien. Se
Vilhelm, konungar av England 2.
Vilhelm (Wilhelm), f. .1884, svensk
arvfurste, hertig av Södermanland,
andre son till Gustav V. V. har
företagit flera jakt- och forskningsresor,
bland annat till Amerika och Afrika.
Han har ägnat sig åt författarskap,
utgivit reseskildringar, dikter,
noveller samt även framträtt som
dramatisk författare.
Vilhelm (ty. Wilhelm), kejsare av
Tyskland och konungar av Preussen. —
1. V. I. 1797—1888, andre son till Fredrik
Vilhelm III, efterträdde sin broder
Fredrik Vilhelm IV som konung av
Preussen 1861. Under V: s regering
genomfördes det tyska enhetsverket av
Bismarck, som troget stöddes i sitt
företag av konungen. V. bidrog även
till möjliggörandet av den preussiska
härreformen, som ledde till de tyska
vapnens seger i krigen mot Österrike
och Frankrike. .1871 utropades V. i
Versailles till tysk kejsare. Under
senare delen av sin regeringstid
arbetade han på fredens bevarande. — 2.
V. II, f. 1S59, den förres sonson, son
till kejsar Fredrik III, vilken han
efterträddo 1S88. V. gjorde sig snart
fri från den gamle rikskansleren
Bis-marcks inflytande och tog själv
ledningen av styrelsen. Han arbetade
energiskt på att göra Tyskland till en
stark sjö- och kolonialmakt.
Världskriget medförde hans fall. Efter
abdikationen 1918 har han vistats i
Holland.
Vilhelm (ty. Wilhelm), f. 18S2, tysk
kronprins, äldste son till kejsar V. II.
V. avsade sig vid 1918 års revolution
alla anspråk på tronföljden i Tyska
riket och Preussen.
Vilhelmina, f. 1880, drottning av
Nederländerna, dotter till konung
Vilhelm III, vilken hon efterträdde 1890.
V:s moder var i egenskap av
regent-inna hennes förmyndare till 1898, då
V. övertog styrelsen. V. är sedan 1901
förmäld med prins Henrik av
Meck-lenburg-Schwerin.
Vilhelmina, municipalsamhälle vid
sjön Malgomaj i socken av samma
namn, s. Lappland. 900 inv.
WiFhelmsha’ven, starkt befäst
ör-logshamn, vid v. stranden av
Jade-viken i nv. Tyskland. Frihamn, stora
dockor, arsenal, maskinverkstäder. W.
var före världskriget station för den
tyska nordsjöflottan.
Wilhelmshöhe, lustslott i den
preussiska provinsen Hessen-Nassau,
beläget i närheten av staden Ivassel. W.
byggdes i slutet av 1700-t. Det är
känt för storartade vattenkonster och
vackra parkanläggningar. Under
fransk-tyska kriget 1870—71 satt
Napoleon III efter slaget vid Sedan
fången i W.
Wilhelmson, K. V., f. 1S66, målare.
W. har framför allt valt sina motiv
från sin hembygd Bohuslän. Hans
målningar återge skärgårdsstämningar,
landskap och kärva, karaktärsskarpa
allmogetyper. På senare tid har han
med förkärlek behandlat solproblem.
1912 upprättade W. en målarskola i
Stockholm och är sedan 1925 lärare
vid Konsthögskolan. Av V:s arbeten
må nämnas På berget,
Kyrkfolk i båt, Svensk flicka.
Wilkesbarre [oiPksberri], stad i
Pennsylvania, U. S. A. 75,000 inv.
Export av stenkol. Järnindustri.
Villa, F., 1866—1923, mexikansk
partigängare och general. Under den
oroliga tiden efter presidenten Diaz
störtande 1911 lyckades V. göra sig
till herre i de nordligare provinserna.
Med regeringstrupperna förde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
