- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2731-2732

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinkel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinsyra, organisk syra, kem.
formel (CH)2(OH)2(COOH)2. V.
förekommer färdigbildad i växtriket i olika
frukter, bland annat i vindruvor. På
konstgjord väg framställes den ur
vinsten el. vinjäst. V., som bildar stora
kristaller, är lättlöslig i vatten oeh
smakar starkt sur, användes inom
medicinen, vid tillredning av vissa
läskedrycker samt inom tekniken (vid
fär-gerier m. m.).

Vintergatan, ett ljust band, som
löper över stjärnhimmeln och som vid
stjärnbilden Svanen på norra
stjärnhimmeln delar sig i två grenar, vilka
löpa samman på södra stjärnhimmeln
vid stjärnbilden Centaurus. V. består
av tätt liggande, ytterst avlägsna och
ljussvaga stjärnor, vilka här och där
äro ansamlade i tätare grupper, s. k.
stjärnmoln el. stjärntöcken. På flera
platser i V. har man också kunnat
iakttaga nebulosor. På stjärnhimmeln
äro stjärnorna glesast längst bort
från V. men bli tätare ju närmare man
kommer V. Ur denna och en del andra
synpunkter är det sannolikt, att
himlakropparna äro spridda framför allt i
V: s plan. Universum skulle med
andra ord med hänsyn till stjärnornas
fördelning ha linsartad form.

Vinterkonungen, öknamn på Fredrik

V av Pfalz, som var konung av
Böh-men endast en vinter (1619—20).

Vinterlinjen. Inom den
militärpolitiska diskussionen i Sverige
betecknar V. en så förlagd
tjänstgöringstid för de värnpliktige, att dessa
inrycka till sin första tjänstgöring på
hösten. Motsatsen (inryckning till den
första tjänstgöringen på våren)
benämnes sommarlinjen. Det år 1914
segrande Hammarskjöldska
härord-ningsförslaget var byggt på V.

Vintersolståndet el. vinterstitiet, den
tidpunkt på året, då solen har sin
lägsta middagshöjd. V. inträffar den 21
december.

Vintersömn, en lios såväl lägre som
högre djur förekommande sömn, vid
vilken ämnesomsättningen är kraftigt
nedsatt. V. karakteriserar alla
kräl-och groddjur och en del rovdjur,
flädermöss, björn, grävling, igelkott, en
del fiskar samt de flesta insekter. Det
är sannolikt, att V. regleras av vissa
organ med inre sekretion.

Vinterviken, sprängämnesfabrik i
Brännkyrka församling i Stockholm.

Win’ther, R. V. C. F., 1796—1876,
dansk skald. W. hör till de främsta
inom den danska lyriken. På ett
mästerligt sätt har han i dikt återgivit
den danska naturens, särskilt
Sjsel-lands, enkla skönhet. Erotiken
intager en central plats i W: s diktning
(cykeln Til een). W. var starkt
påverkad av den nyromantiska
riktningen.

Vinthund, se Hundraser.

Vinättika, till färgen gulröd ättika,
vid vars beredning vin användes som
utgångsmaterial.

Viola, se Violsläktet och Violin.

ViolFn, fiol, det minsta av nu
använda stråkinstrument. V. är
utvecklad ur en äldre form, violan. Redan
för bortåt 250 år sedan (jfr
Cremone-sare) vann dess konstruktion en
sådan grad av fulländning, att
ingenting senare förändrats utom stråken,
som i sin nuvarande form är mindre
bågformigt böjd än förut. V. består
av en ihålig låda, bildad av två
ku-piga, på sidorna svängda träskivor,
förenade genom träribbor. Runt
kanten av skivornas omkrets löper en
smal inläggning av. tre lag faner. På
den övre skivan finnas två f-formade
ljudhål. över det s. k. stallet löpa
4 strängar från stränghållaren i
instrumentets nedre del upp till
snäckan, där spänningen regleras medelst
skruvar.

Violoncell’ [-ång-], liten basfiol,
vilken vid spelning hålles mellan knäna.
V. är konstruerad på liknande sätt
som violinen.

Violrot, rotstock från vissa arter av
släktet Iris, vilken förr användes inom
medicinen. Man gav släta stycken av
V. åt barn i tandsprickningsåldern till
att bita i. Detta bruk är numera
tämligen övergivet.

Violsläktet (Viola) hör till familj
Violacese. Bladen äro i allmänhet
hjärtlika, ibland njurlika samt
försedda med stipler. Blomkronan är
läpplik, fembladig. Ett av
kronbladen är större och försett med
sporr-likt lionungsgömme. Till V. hör
omkring 300 arter. Styvm or sviol (V.
tricolor) har kronbladen färgade violett,
vitt och gult. Den förekommer
allmänt i Sverige. Luktviol (V.
odo-rata) har doftande, mörkvioletta
blommor, Penséen är en storblommig
prydnadsväxt, som erhållits genom
korsning mellan flera V.-arter.

Violträ, ett brunt, välluktande
träslag, som erhålles från en australisk
akasiaart. Ett annat sorts V.
erhålles från ett amerikanskt träd.

Viott’i, G. B., 1753—1824, italiensk
violinist, som på sin tid var
oerhört populär. V. verkade även som
kapellmästare. Han blev
grundläggare av en fransk violinistskola. En
del av hans kompositioner spelas
ännu.

Vipa, se Vipsläktet.

Vippa, en blomställning, som finnes
hos en del gräsarter t. ex. havre.
Blommorna sitta i ax, vilka äro anordnade
i en grenig klase.

Vipsläktet (Vanellus) hör till
Piparefåglar. Arterna ha rak näbb, trubbiga
vingar, lång nacktofs samt utvecklad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free