Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget - Världsmästerskap - Världsomflygning - Världsomsegling - Världspostföreningen - Världsrekord - Världsspråk - Världsutställning - Världsåskådning, se Filosofi - Värmdö - Värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
direkta krigskostnaderna ha
naturligtvis varit vida större.
V. medförde djuptgående rubbningar
i världens ekonomiska liv. Efter V.
följde en svår kristid med utbredd
arbetslöshet innan industri, handel och
finans-väsen hunnit organiseras pä
nytt.1 I de krigförande länderna mötte
det stora svårigheter att bereda de
från kriget hemvändande skarorna
arbete. Kulturarbetet led hårt av V.
På fredskonferensen i Versailles
beslöts upprättandet av ett nationernas
förbund. Detta har sedermera i en
hel del fall kunnat bidraga till
lösning av internationella konflikter och
har i sin mån bidragit till
utjämnandet av den spänning, som efter kriget
förefanns mellan segrarna och de
besegrade.
Världen har dock ännu långt ifrän
hämtat sig från den katastrofala
påfrestning, som V. utgjorde.
Världsmästerskap. V. förvärvas i
tävlan, som anses omfatta världens
förnämsta förmågor. Då det möter
svårigheter att anordna sådan tävlan,
kan titeln V. hittills erhållas endast
i brottning och skridskoåkning.
Tävlan om V. anordnas av
Internationella brottningsförbundet resp.
Internationella skridskoförbundet. För
professionella sportsmän anordnas ibland
tävlingar rörande V. ehuru som regel
under mindre betryggande-former.
Världsomflygning:. Den första V.
utfördes 1924 av amerikanarna L.
Smith och Erik Nelson. Den senare
är född i Sverige.
Världsomsegling. Den första V.
utfördes 1519—21 av portugisen Magellan.
Världspostföreningen grundades 1874.
Den omfattar alla mera betydande
stater och har till uppgift att verka
för postväsendets internationella
utveckling genom införande av
enhetliga bestämmelser o. dyl. Till V. hör
Internationella postbyrån i Bern. V.
höll 1924 en kongress i Stockholm.
Världsrekord. Förteckning över de vid
1927 års början gällande V. i fri idrott
och simning återfinnes å nästa sida.
Världsspråk, ett språk så
konstruerat, att det vid sidan av de
nationella språken skulle kunna genom
mellanfölklig överenskommelse tjäna
som muntligt och skriftligt
meddelel-senjedel för folk av olika nationer,
alltså ett slags internationellt hjälpspråk.
I det gamla romarriket var latinet det
gemensamma skriftspråket, liksom det
under medeltiden och en del av nyare
tiden var de europeiske lärdes språk.
På 1600- och 1700-t. användes franskan
som internationellt skriftspråk. I
våra dagar, då den mellanfolkliga
förbindelsen knytes allt fastare, skulle
ett V. i hög grad underlätta de olika
folkens samarbete. Särskilt skulle ett
internationellt språk vara av stor
betydelse för vetenskapsmän samt för
handel och industri. På senare tid
ha flera försök gjorts att skapa ett
dylikt språk. Man har i allmänhet
föredragit ett konstspråk framför ett
historiskt språk vid försöken att
utbilda ett V. Därvid ha tillämpats tre
olika system: 1) De aprioriska
systemen, vilka både vid ordval och
i fråga om grammatik undvika någon
förbindelse med de naturliga
(historiska) språken. 2) De blandade
systemen, vilka dels ansluta sig till de
naturliga språken, dels äro rent
konstruerade. Konstspråk av detta slag
äro exempelvis bleue, v o 1 a p ii k.
3) De aposterio riska systemen,
vilka samla sitt ordförråd från de
naturliga språken och söka uppbygga
sin grammatik på naturliga och enkla
principer. Det mest berömda av dessa •
är e s p e r a n t o, framlagt 1887. 1900
utarbetades ett nytt V., i d o el. il o,
vilket är en modifierad form av
esperanto.
Världsutställning:. Den första
V.-anordnades 1851 i London. Bland
senare V. må nämnas de i Paris lS5b,
i London 1862. i Paris 1S67, i Wien
1873, i Philadélphia 1876, i Paris 1878,
i Barcelona 1888, i Paris 1889, i
Chi-<*ago 1S93, i Paris 100, i Saint Louis
1904 och i San Francisco 1915. Efter
världskriget ha ej några V. anordnats.
Världsåskådning:, se Filosofi.
Värmdö, den’ största av öar na i
Stockholms skärgård, ISO kvkm.
Värme. Flertalet kroppar utvidga
sig vid uppvärmning (se Dilatation).
De enda undantagen från denna
allmängiltiga regel bilda vatten, som
sammandrager sig vid uppvärmning
från 0° till + 4° C.,, samt lösningar av
salter i vatten. Som mått på
utvidg-ningén, som är olika för olika krop-’
par, användes längd-, yt- och
volyms-utvidgningskoefficienterna. Längdut-vidgningskoefficienten definieras som
den utvidgning, som en kropp, vars
längd vid 0° är lika med längdenheten,
undergår vid en grads
temperaturförhöjning. Yt- och
volymsutvidgnings-koefficienterna definieras på motsva’-i
rande ; sätt. Dessa- koefficienter äro
dock för en och samma kropp endast
approximativt konstanta. Deras
storlek är nämligen i någon mån beroende
av den temperatur, vid vilken uppvärm-‘
hingen äger rum. För alla gaser — i
fråga om gaser kan givetvis endast
volymsutvidgning komma i fråga •—
är volymsutvidgningskoefficienteri
densamma och approximativt lika med V273.
överensstämmelsen ined detta värde är
god, då en gas’ temperatur vida
överstiger den kritiska temperaturen för
samma gas. överensstämmelsen är
däremot mindre god för gaser, som befinna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
