Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älvmynningarna, ocli jordbruk i
älvdalarna och kustsocknarna, där den
mesta odlade arealen förekommer. Vid
kusten spelar också fisket
(strömming) någon roll. V. ingår i
Västerbottens län.
Västerbottens län omfattar s. delen
av gamla landskapet Västerbotten,
Åsele och Lycksele lappmarker av
Lappland jämte Nordmalings
tingslag av Ångermanland. 58,934 kvkm.,
varav 3,363 kvkm. vatten. 196,000 inv.
Den odlade jorden omfattar blott
knappa 2 % av ytvidden. Mest odlas
foderväxter, av sädesslagen
huvudsakligen korn. Industrin, som är mindre
betydande, utgöres främst av
sågverks-och pappersmasseindustri. Städer:
Umeå (residensstad) och Skellefteå.
Västergötland, landskap i Götaland,
17,617 kvkm., varav något över 1,000
kvkm. äro vatten. 765,070 inv. V. är
Sveriges folkrikaste landskap. Vänern
och Göta älv bilda gräns i v., Vättern
och Småland i ö. Is. utgör Halland
gräns med undantag för den vid
Göteborg till Kattegatt nående fliken. I n.
gränsar V. till Närke och Värmland.
Största sjöar äro Skagern, Unden
och Mjörn. Till Kattegatt gå Ätran,
Lagan och Säveån, till Vänern Lidan
och Tidan. 1 n. delen av landskapet
går Götakanal mellan Vänern och
Vättern. Berggrunden är inom större
delen av V. urberg, övervägande gneis.
över detta höja sig de diabastäckta
siluriska taffelbergen i
Falköpingsbyg-den (Mösseberg, Billingen m. fl.) samt
Kinekulle, Halle- och Hunneberg vid
Vänern. I dessas omgivningar har
ur-bergsytan utpräglad slättkaraktär.
Genom HÖkensåsens horstrygg skiljes
detta slättland från Vätterbäckenet*.
Mot s. (Ulricehamn-Borås-Alingsäs)
övergår urberg‘sslätten i en mera
kuperad och högland urberg sterräng.
Si-lurområdena höja sig terrassformigt
över urbergsslätten. Särskilt bildar
kalkstensbädden breda platåei*. Vid
Vätterns strand och vid Skagern
finnas små områden, som bestå av
Vi-singsöformationen*. Kalkhaltiga leror
och sandjordar ha stor utbredning i
V., vars jämnare delar liksom
silur-terrasserna till det mesta äro odlade.
Ett över marina gränsen, som i V.
ligger mellan 100 m. (Göteborg) och 130 m.
ö. h. (Billingen), beläget område mellan
Falköping och Alingsås upptages av
en jämförelsevis mager morän jord
och är känt under namnet S v ä 11 o
r-n a. Dessa förr mest av ljunghedar
upptagna trakter äro numera till stor
del skogsplanteradé. Rörande
näringar, se undér de båda län. Älvsborgs
och Skaraborgs län, på vilka
landskapet är delat.
Västernorrlands län omfattar
landskapet Ångermanland, med undantag
av Nordmalings tingslag, och
landskapet Medelpad. 25,533 kvkm., därav
1.405 kvkm. vatten. 273,000 inv. Huvud-»
näringar äro skogsindustrier och
jordbruk. De förra med en mängd
sågverk och cellulosafabriker,
koncentrerade kring älvarnas mynningsvikar,
som särskilt vid Ljungans,
Indalsälvens och Ångermanälvens tillsammans
bilda Sveriges och kanske världens
främsta skogsindustridistrikt. Bland
de större verken må nämnas Svartvik,
Skönvik, Vivsta varv, Kramfors, Väje,
Domsjö, I-Iusum. Jordbruket drives
företrädesvis i älvdalar och övriga
dalgångar och sänkor mellan bergen
under marina gränsen. Även Tåsjö
socken längst upp i nv. har på grund
av där förekommande silurformation
en invid Tåsjön mycket givande jord.
Städer: Härnösand (residensstad),
Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik.
Västervik, stad vid östersjön, nö.
Småland. 12,300 inv. Stor
tändsticksfabrik. Stort sågverk (Stegeholms
trävaru-a.-b.). Stenförädlingsindustri.
Det gamla V. var (till på 1200-t.)
beläget där Gamleby nu ligger.
Västervikingr, beteckning för
vikingatåg västerut.
Västerås (fordom Vester Aros), stad
vid Svartåns utlopp i Mälaren, sö.
Västmanland. 20,200 inv. Residensstad
för Västmanlands län, biskopssäte för
Västerås stift. Livlig industristad.
Två av Sveriges största industriella
anläggningar: Allmänna svenska
elektriska aktiebolaget (ASEA),
tillverkning av transformatorer, hissar,
spårvagnar m. m., samt Aktiebolaget
Svenska metallverken, koppar- och
mäs-singsverk. Dessutom annan
metallmanufaktur.
Västeråsgurkor, små, korta, vanligen
gröna druvgurkor. Jfr Gurka.
Västerås recess’ och Västerås
ordi-nantia, de beslut, som vid en riksdag
i Västerås 1527 bland annat bestämde
den svenska kyrkans ställning till
staten. Konungen blev hädanefter
kyrkans verkliga överhuvud, och all
förbindelse med den katolska kyrkan
avbröts.
Västerås stift omfattar Västmanland
och Dalarna. 38,071 kvkm. 440,000 inv.
Västeuropeisk tid, se Normaltid.
Västfjord, bred havsvik mellan
ögruppen Lofoten och Norges fastland.
Västflan’dern, se Flandern.
Västgerma’ner, se Germaner.
Västgro’ter, se Goter.
Västgötaupproret
(Västgötaherrar-nas uppror), en i n. och v. Småland
1520 utbruten resning mot Gustav Vasa
med mål att avsätta konungen och
förhindra den lutherska reformationens
genomförande. Resningen anstiftades
av missnöjda herremän men vann
föga anslutning bland allmogen, varför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
