- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2785-2786

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västindien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den efter några veckor kuvades av
konungen.

Västindien, gemensamt namn på en
samling ögrupper, belägna mellan
Sydamerikas fastland vid floden Orinocos
mynning och lialvöarna Florida och
Yucatan på Nordamerikas fastland.
Sammanlagda arealen är 238,000 kvkm.
Invånarantalet är omkring 10 milj.
Man särskiljer tre stora ögrupper:
Stora Antillerna, Små Antillerna och
Bahamaöarna. Bland Stora Antillerna
äro Cuba och Haiti självständiga,
Jamaica tillhör England och Porto-Rico
U. S. A. Små Antillerna tillhöra dels
England, dels Frankrike (Guadeloupe,
Martinique, S:t Barthélemy m. fl.),
dels Nederländerna (Curagao m. fl.),
dels U. S. A. (Virginiaöarna m. fl.).
Bahamaöarna tillhöra England.

Västindiska kompaniet. Svenska,
bildades 1780, då privilegier utfärdades
för kompaniet att idka handel och
sjöfart på den av Sverige 1784
förvärvade ön S: t Barthélemy och
övriga till Västindien hörande öar samt
Nordamerika. Handeln kunde
emellertid ej bedrivas under så gynnsamma
förhållanden som väntat var, och det
svenska V. upplöstes redan 1S05.

Västkustbanan, sammanfattande
beteckning på en del enskilda
järnvägar, vilka 1895 inköptes av staten och
vilka äro belägna mellan Göteborg och
Malmö. Till V. höra
Göteborg—Hallands järnväg, Mellersta Hallands
järnväg, Skåne—Hallands järnväg samt
Malmö—Billesholms järnväg och
Lands-krona—Än gelho 1 ms järnväg.

Västkusten, i dagligt tal använd
beteckning för norra delen av Sveriges
västkust, huvudsakligen Bohusläns
och n. Hallands kuststräcka.

Västlandet, vanlig beteckning i
Norge för västra delen av s. Norge.

Västmanland, landskap i Svealand.
8,956 kvkm. 195,000 inv. Berggrunden
utgöres av graniter och mellan dessa
stråk av den malmförande
leptitfor-mationen med ett flertal malmfält
(Norberg, Striberg, Stråssa,
Riddar-hyttan m. fl. ocli på gränsen mot
Dalarna Grängesberg, det största av
dem alla). Norra delen av V.
upptages till större delen av skogklädda
bergåsar, som sänka sig mot s. och
där giva plats för odlade slättmarker,
vilka också sträcka sig uppför de från
Dalarna kommande ådalarna. Högsta
marina gränsen, som här liksom eljest
i stort sett är skiljelinje mellan
skogs-och jordbruksbygd, ligger på omkring
170—180 m. ö. h. Åkerbruket är
huvudnäring inom s. delen av landskapet,
bergs- och skogsbruk i de norra
delarna. Landskapet har dessutom en
betydande industri, särskilt
metallindustri (Västerås, Köping, Skultuna,
Fagersta, Suraliammar, Hallstaliam-

mar m. fl.). V. är delat på Örebro
län och Västerås län.

Västmanlands län, 0,438 kvkm.,

165,000 iriv. V. omfattar landskapet
Västmanland, v. delen av Uppland
(Fjärdhundra) och ett litet hörn av
Södermanland (Rekarne).
Residensstad Västerås; övriga städer Köping,
Arboga och Sala. I s. delen av länet
är jordbruket huvudnäring, i n. delen
bergsbruk med skogsbruk Ocli därpå
grundade industrier (se vidare under
Västmanland).

Västra Aros, forntida namn på
Västerås, betyder västra åmynningen (i
motsats till östra Aros, östra
åmynningen, det forna namnet på Fyrisåns
mynning, där nu Uppsala ligger).

Västra Dalälven, se Dalälven.

Västra stambanan, järnvägslinjen
Stockholm — Katrineholm — Göteborg.
Längd 45S km.

Västromerska riket, se Romerska
riket.

Västturkestan, se Turkestan.

Väte, gasformigt grundämne, vilket
ej förekommer fritt i naturen, däremot
i stora mängder bundet vid andra
grundämnen i kemiska föreningar,
särskilt i vatten, som är eii förening
mellan väte och syre. Kem. tecken H (av
latin Hydrogenium). Atomvikt 1.
Atomvärde 1. Vätgasen är färglös,
lukt- och smakfri samt lättare än
alla andra gaser; 1 liter vätgas väger
0.09 gr. (1 liter luft väger 1.3 gr.). Den
är brännbar; vid förbränningen
förenar sig V. med luftens syre till
vatten. V. kan bland annat framställas
genom elektrolys av vatten el. genom
inverkan av syror på de s. k.
väteer-sättande metallerna, zink, järn etc.,
vilket sistnämnda är det vanliga
tillvägagångssättet på laboratorier.
Förutom till fyllning av luftballonger
användes vätgas för skilda tekniska
ändamål, t. ex. vid autogensvetsning.
Komprimerad vätgas i stålcylindrar är
en handelsvara. En blandning av
vätgas och syre el. luft exploderar
våldsamt vid antändning och kallas därför
knallgas. Förutom vatten ger väte
med syre också en annan förening
nämligen vätesuperoxid.

Vätesuperoxi’d, kem. formel H2O2,
erhålles 0111 utspädd svavelsyra får
inverka på bariumsuperoxid, kem.
formel Ba02. V., som i rent tillstånd
är en sirapstjock vätska;
sönderfaller lätt i vatten och syrgas. För
de-sinfektionsändamål användes i stor
utsträckning en vattenlösning,
innehållande 3 % V. Denna lösning är

i motsats till den rena V: ganska
hållbar. V. användes även för industriella
ändamål.

Vättar, enligt den nordiska folktron
olika slags onda el. goda andar (land-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free