Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växelström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan ort än trassatens uppgivna
boningsort, och betalning skall erläggas
nv annan än acceptanten, då protest
måste ske även hos denne andre vid
äventyr, att eljest jämväl acceptanten
blir fri från sin växelförpliktelse.
Växelström, se Elektriska maskiner.
Viixelströmsgenerator, se Elektriska
maskiner.
Växelströmsmotor, se Elektriska
maskiner.
Växelströmstransformator, se
Elektriska maskiner .
Växelundervisning- el. undervisning
enligt monitörsystemet tillgår så, att
mera försigkomna elever, monitorer,
få undervisa smärre grupper av de
övriga lärjungarna. Läraren
övervakar det hela. Systemet har utbildats
av engelsmännen Bell och Lancaster.
En av V :s fördelar är, att lärarkrafter
inbesparas. Då det gäller läsning,
skrivning och räkning visade sig
metoden användbar. Under början och
mitten av 1800-t användes den i stor
utsträckning även i vårt land.
Numera liar V. allmänt övergivits.
Växelvarma djur, se Kroppsvärme.
Växjö, stad nära Iielgasjön,
mellersta Småland. 9,600 inv. Residensstad
för Kronobergs län, biskopssäte för
Växjö stift. • Tändsticksfabrik.
Järnvägsknut. V. var tidigt biskopssäte
ocli klosterort. På en holme i
Ilelga-sjön finnas ruiner av Kronobergs slott,
■efter vilket länet fått sitt namn.
Växjö stift omfattar största delen
av Småland jämte Öland. 24,501 kvkm.
480,000 inv.
Växtbaser, se Alkaloider.
Växtcell, se Cell.
Växter. Angående skillnaden
mellan djur och växter, se Djur. Bland
de första system över växtriket, som
använts, må nämnas Linnés
sexualsystem. De äldre systemen använde
något speciellt organs beskaffenhet som
indelningsgrund. Så användes i
sexualsystemet ståndare och pistiller soin
•utgångspunkt. Sedermera har man
genom att taga hänsyn till flera
karaktärer och till den släktskap mellan
arterna, som dessa anses tyda på,
uppställt s. k. naturliga system. Numera
skiljer man på bålväxter (till vilka
■höra bland annat alger och svampar)
mossor, kärlkryptogamer och
fanero-gamer (vilka senare delas i
gymnosper-mer och angiospermer). Jfr även
Botanik.
Växternas spridning. Frön från
växter kunna spridas genom att fröna vid
mognaden utkastas ur frukten. Detta
åstadkommes genom en tilltagande
vävnadsspänning i frukt- el. fröskalet,
vilken slutligen utlöser ett sönder-
springande, varvid fröna utkastas
(Ge-ranium). Fröna spridas även genom
vinden. Sådana frön ha vinglika
utskott el. fjäderliknande fjun (lönn,
maskros). Vidare spridas frön med
vatten (näckros, kokospalm) samt
slutligen med djur. Bär förtäras av djur,
varvid fröna osmälta passera
tarmkanalen. En del frön och frukter
spridas med hjälp av hakar, med vilka
de fastna vid förbipasserande djur.
Växternas sömn kallas det
fenomenet, att blad och blommor om natten
intaga annan ställning än om dagen.
En del blommor öppna sig om dagen
och sluta sig om natten. Detta kan
bero på känslighet för
temperaturväxlingar (t. ex. Crocus) el. på känslighet
för ljusändringar (t. ex. Näckrosor).
Särskilt en hel del arter inom familjen
Leguminosa? röra småbladen vid
övergång från dag till natt (t. ex.
Klöver).
Växtföljd, den ordning, i vilken
olika växter odlas på åker. Odlar man
samma växt år efter år, blir skörden
så småningom dålig. Jfr Jordtrötthet.
Förr omväxlade man endast med olika
slag säd (två-, tre- el. fyrskiftesbruk).
Numera har man övergått till att
inskjuta foderodling, odling av
balj-växter, rotfrukter m. m. mellan
sädesslagen, s. k. växelbruk. Med
hänsyn till klimat och jordbeskaffenhet
finnas härvid olika system.
Växtförädling, frambringande av
bättre växtsorter genom korsning och
renodling av förut odlade sorter. I
Sverige bedrives V. på Svalöv och
Wei-bullsholm.
Växtgeografi, se Botanik.
Växtmargarin, se Margarin.
Växtslem, vissa kvävefria ämnen,
som förekomma hos en del växter (lin,
salep). V. svälla med vatten till
gelé-liknande massor.
Växtvärk, beteckning för svaga
smärtor i extremiteterna hos personer
i uppväxtåldern. I en del fall är V.
symtom på speciella sjukdomar
(reumatism, bentuberkulos). I andra fall
torde V, helt enkelt bero på för stark
kroppsrörelse.
Växtämne el. grodd, se Frö.
Völ’sun gssagan, se Volsungasagan.
Völund, enligt germanska sagor en
skicklig smed, som hölls fången av
konung Nidud, av vilken han
tvingades att smida smycken. V. hämnades
grymt på konungen.
Vö’luspa, se Voluspa.
Vöringsfoss, storslaget vattenfall i
Hardanger, v. Norge. Fallhöjd 163 m.
Mycket besökt av turister.
Vört, se Maltdryckstillverkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
