Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2810
Ängfärja—Ängmasltin
2820
Ångmaskin.
d slidskåp, P ångcylinder, T kolv.
y slid, a ochö ängkanaler, O
avloppsrör för ånga, A kolvstång.
de ångbåtar, var Samuel Owen. De
första propellerångbåtarna byggdes
på 1830-t. Praktiskt löstes problemet
att driva fartyg med propeller av
svensken John Ericsson. Se Bil. Sjöfart II.
Ångfärja, se Färja.
Ångmaskin. Till varje Å. hör en
ångpanna, i vilken vatten upphettas,
så att den för maskinens drift
erforderliga ångan alstras. Av ångpannor
finnas ett flertal olika typer. Den
enklaste typen utgöres helt enkelt av
ett slutet kärl av järn- el. stålplåt.
En modifikation av denna typ är
tubpannan, vid vilken den i regel
cylindriska ångpannan är genomdragen
av ett antal rör, tuber, genom vilka
de vid förbränningen alstrade heta
gaserna ledas. Detta tubsystem kommer
t. ex. till användning på
lokomotivångpannor. Av en annan typ äro
vat-tenrörspannorna. De kärl, i vilka det
för uppvärmningen och förgasningen
avsedda vattnet är inneslutet, utgöras
i detta fall av rör, cylindrar el. kärl
av annan form av relativt små
dimensioner, kring vilka de heta
förbränningsgaserna stryka. Alla ångpannor
måste vara försedda med
säkerhetsventiler, som automatiskt reglera, att
trycket ej stiger över den gräns, för
vilken ångpannan är konstruerad.
Vidare måste finnas vattenståndsrör,
som möjliggöra avläsning av
vattenmängden i pannan, manometer för
avläsning av trycket i pannan, matar-
anordningar för tillförsel av vatten,
ångpådragningsventil och
utblåsnings-kran m. m. Slutligen måste en
anordning finnas, som möjliggör tillsyn av
ångpannan och dess rensning från den
s k. pannstenen*, som avsätter sig ur
vattnet vid ångbildningen. Den i
ångpannan bildade ångan ledes, sedan
den numera i flertalet fall överhettats
i en särskild överhettare, i regel
bestående av ett antal stålrör, in i det
s. k. slidskåpet (d), som genom tvä
kanaler (a och ö) står i förbindelse med
cylinder (P). Den ena av dessa kanaler
leder till cylinderns övre, den andra
till dess nedre del. I slidskåpet rör
sig den s. k. sliden (y), som tjänar
till att växelvis öppna och tillsluta
mynningarna till de bägge nyss
nämnda kanalerna. Då ånga genom en av
dessa kanaler inkommer i cylindern
försätter den en i cylindern rörlig kolv
el. piston i rörelse. Slidens rörelse är
så avpassad, att ångtilloppet
avstäng-es, innan kolven nått sin ena
vändpunkt. Dess rörelse fram till denna
åstadkommes genom ångans
utvidgning, dess expansion. I moderna
maskiner sker ångans expansion ofta ej
fullständigt i en cylinder utan
successivt i flera cylindrar (dubbel-,
trippel-ångmaskiner etc). Ångtillförseln till
cylindern regleras automatiskt genom
centrifugalregulatorn*. Då ånga
in-släppes på ena sidan av kolven och
kolven försättes i rörelse, drives den
ånga, som finnes på kolvens andra sida,
genom ett särskilt rör (O) ut i en
s. k. kondensor*. Genom ångans
växelvisa insläppande på den ena el. andra
sidan försättes kolven i en fram- och
återgående rörelse, som genom
lämpliga anordningar omvandlas i en
roterande rörelse. För detta ändamål
leder från kolven en kolvstång (s), som
slutar med en tvärarm, vilken löper
mellan tvenne skenor, gejderna. Vid
tvärarmen är en vevstake fastsatt
på sådant sätt, att den ledar.
Vev-stakén försätter genom en vevarm
maskinens axel i rotation. — Den
första förebilden till den nuvarande
ångmaskinen kan sägas vara en
maskin, som konstruerades av den
franske fysikern Papin i slutet på
1600-talet. I början av 1700-t. togs ett stort
steg framåt genom den engelska
ingenjören Newcomens arbete. Denne
konstruerade nämligen maskiner, som
funno stor användning bland annat
för vattenpumpning ur gruvor. Främst
bland alla dem, som böra nämnas i
detta sammanhang, $tår dock skotten
James Watt, som under 1700-talets
senare del införde så många
förbättringar i fråga om ångmaskinernas
konstruktion, att han ofta brukar
betecknas som den verklige uppfinnaren
av ångmaskinen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
