Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ä
Ä, den tjugu sjunde bokstaven i vårt
alfabet.
Ädelfors, guldgruvor ö. om
Vetlanda, mellersta Småland. Ä.
upptäcktes redan på 1700-t. Gruvorna äro
numera nedlagda.
Ädelgaser, en grupp gasformiga
grundämnen, vilka i olikhet med alla
andra grundämnen icke äga några
bindningsmöjligheter (valenser) och
därför endast existera i fritt tillstånd
och ej kunna ingå i kemiska
föreningar. Deras molekyler bestå av endast
en atom. Ä. äro helium, neon, argon,
krypton, xenon och niton.
Ädel gran, silvergran, se Abies.
Ädelkastanj, se Kastanjeträdet.
Ädelkorall, se Koraller.
Ädelstenar. De viktigaste
ädelstenarna äro: diamant, rubin, safir,
smaragd, topas, hyacint, granat, turmalin,
spinell, krysoberyll, kryosolit, opal.
Såsom Halvädelstenar
betecknas vissa varianter av kvarts, dels
kristalliserade (bergkristall, röktopas,
ametist), dels fihkorniga (kalcedon)
och på olika sätt färgade, såsom
kattöga, tigeröga, heliotrop, avanturin,
kalcedon, karneol, krysopras, jaspis,
agat, onyx; av fältspat (månsten,
amazonsten) ; vidare den himmelsblå
turkosen (ett aluminiumfosfat),
lazur-stenen (ett ultramarinblått
aluminium-silikat), malakit, bärnsten, jet el.
ga-gat, som är ett slags stenkol, m. fl.
Ädelstenarnas värde bestämmes bland
annat av sällsynthet, färg, glans,
ljusbrytning, hårdhet och modets
växlingar. Även slipningen och
facetteringen är av betydelse. En del Ä. ha
fallit mycket i värde, sedan man lärt
sig att med konst framställa dem i en
med de naturliga jämgod kvalitet
(safir, rubin).
Ädla metaller. Till de Ä. räknas
guld, silver och platina samt vissa
med platina besläktade metaller. De
Ä. karakteriseras samtliga därav, att
de varken vid vanlig temperatur el.
vid upphettning oxideras av luftens
syre. Att silver så småningom
förändras i luften (överdrages med en
svart hinna) beror icke på någon
oxidation utan därpå, att svavelvätet i
luften angriper silvret under bildning
av _ svart svavelsilver.
Ägg. Ett Ä. är en cell, som efter
befruktning kan ge upphov till en ny
individ. Ett moget Ä. innehåller en
kärna men saknar centralkroppar (jfr
Cell). Ä. innehåller dessutom rikligt
med näringsämnen, vilket medför att
Ä. är jämförelsevis stort. Hos
människan har Ä. en diameter av 0.17 mm.
Fågeläggen utgöras egentligen av
gulan. Sedan denna avsöndrats från
äggstocken beklädes den av äggvitan
och skalhinnan samt kalkskalet, vilka
avsöndras från äggledaren. Jfr även
Befruktning.
Äggledare, se Könsorgan.
Äggstock, organ, från vilket ägg
avsöndras. Ä. är hos de högre
djuren en avlång, rundad kropp, vars yta
beklädes av epitel och vars inre är
uppfyllt av bindväv, blodkärl m. m.
Från ytepitelet inskjuta cellgrupper i
bindväven, ur vilka ägg utveckla sig.
När ägget mognar, kommer det att
ligga i väggen till en liten vätskefylld
blåsa, Graafs follikel, som alltmer
förstoras och slutligen brister, varvid
ägget följer med den utströmmande
vätskan. Från biåsväggens celler
bildas sedan den s. k. Gula k r o pp e n,
som består av talrika celler, vilka
avsöndra inresekretoriska ämnen, vilka
framför allt påverka livmodern. Hos
människan mognar mellan varje
menstruation endast ett ägg. Hos en hel
del djur mogna däremot flera ägg
samtidigt. Jfr vidare Ägg,
Befruktning, Menstruation och Brunst.
O-"-
överst äggstock från människa med
mogen follikel. Nederst äggstock med
sprucken follikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
