Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska dagbladet”. S. å. blev ö.
medlem av Svenska akademin, ö. hör
till de främsta bland Sveriges nu
levande skalder; hans lyrik är sällsynt
melodisk och stämningsrik
(Preludier, Årets visor,
Idyllernas bok). Förutom diktsamlingar
har ö. utgivit reseskisser och
litterära essayer.
österman. — 1. K. E. ö., 1870—1927,
målare, ö. har företrädesvis ägnat sig
åt porträttmåleri (Gustav V, I
min a tel j é). — 2. G. B. ö., f. 1870,
den förres tvillingbroder, hovintendent
1919. ö. är liksom brodern
porträttmålare (Carl Lauri n.
Konstnärens hustru).
österns republik, se Fjärran österns
republik.
Österrike, ty. Österreich,
förbundsrepublik i Mellaneuropa. 82,000 kvkm.
0,400,000 inv., därav 1,840,000 i
huvudstaden Wien. ö. är en
inlands-stat, i n. gränsande till Tyska riket
och Tjeckoslovakien, i ö. till Ungern,
i s. till Jugoslavien och Italien samt
i v. till Liechtenstein och Schweiz, ö.
omfattar följande provinser: Nedre och
övre Österrike, Salzburg, Steiermark,
Kärnten, Tyrolen, Vorarlberg och
Burgenland. ö. uppfylles med undantag för
Donaudalen så gott som fullständigt av
östalperna. Den viktigaste floden är
Donau, vilken i östlig riktning
genomflyter n. delen av ö. Klimatet är
ett utpräglat fastlandsklimat med kalla
vintrar och varma somrar.—Jordbruket
är av relativt ringa betydelse. Viktigare
är boskapsskötseln. I dalgångarna i
n. delen av landet bedrives vinodling.
Industrin gynnas av den rikliga
tillgången på vattenkraft och omfattar
främst metall- och textilindustri. Dess
främsta säte är Wien. Bergsbruket
ger järn, brunkol och salt. Utförseln
var år 1925 990 milj. svenska kronor
och införseln 1,476 milj. svenska
kronor. År 1925 infördes ny myntenhet,
schilling och groschen. En schilling =
0.5251 guldkrona; står för närvarande i
pari. Befolkningen är i huvudsak av
tysk nationalitet. Religionen är
övervägande romersk-katolsk. — Frågor, vilka
beröra hela republiken, behandlas av
en förbundsförsamling på två
kammare. I spetsen för administrationen
står en förbundspresident. De
viktigaste städerna äro: Wien, Graz, Salzburg
och Innsbruck. ■— Historia. Under de
närmaste århundradena f. Kr.
beboddes ö:s länder av keltiska, illyriska
och germanska stammar. Illyrerna
och kelterna underkuvades av
romarna, och Donau utgjorde romarrikets
n. gräns. På 200-t. inträngde goter
och franker, på 300-t. hunner. På
500-t. inträngde avarerna och satte sig
i besittning av de senare österrikiska
länderna, vilka de innehade i över 200
år. Så småningom kommo alla de
olika stammarna under frankernas
konung Karl den stores välde. Karl
upprättade markgrevskapet östmark
(Österrike), dit frankiska kolonister
inflyttade. På 800-t. satte sig
magya-rerna i besittning av Ungern.
Ungrarna framträngde västerut men
besegrades av den tyske kejsaren Otto I.
976—1246 innehades östmark av den
babenbergska ätten. Den siste
baben-bergaren stupade i strid mot
ungrarna. Om de babenbergska
besittningarna utbröto häftiga strider.
Slutligen kommo de österrikiska länderna
(Österrike, Steiermark, Krain) under
habsburgarna (1282—1919). Kärnten
överlämnades 1286 till Tyrolen men
återkom under habsburgskt välde 1335.
Tyrolen, Istrien med flera områden
införlivades även. 1437 förenades
Böhmen och Ungern under
habsburgarna men gingo snart åter
förlorade. Ungrarna valde Mattias
Cor-vinus till konung. Under Maximilian
I (1493—1519) förenades alla de
habs-burgska länderna, som förut varit
splittrade på olika grenar, och till
dessa hade genom gifte kommit de
burgundiska länderna. Vid denna tid
började det habsburgska väldets
stormaktstid. Maximilians sonson, kejsar
Karl V, var Europas mäktigaste furste
och förenade under sin spira även
Nederländerna och Spanien. Han
delade sitt väldiga rike mellan sin
broder Ferdinand I, som fick de
österrikiska länderna, och sin son Filip II,
som erhöll Spanien och Nederländerna.
Ferdinand valdes 1527 till konung i
Böhmen och Ungern, sedan hans
svåger konung Ludvig stupat mot
turkarna vid Mohåcs 1526. Turkarna
erövrade emellertid större delen av
Ungern och härjade även i Österrike.
Vid denna tid utbreddes reformationen
i de österrikiska arvländerna. 1564
efterträddes Ferdinand av sin son
Maximilian II i Österrike, Böhmen och
Ungern. Under början av 1600-t. blev
motsättningen mellan katoliker och
protestanter allt skarpare. Då
Ferdinand II valts till kejsare (1619),
sökte han energiskt utrota
protestantismen i alla sina lärider.
Protestanterna i Böhmen och Ungern vägrade
emellertid att erkänna honom, och
:böhmarna valde kurfurst Fredrik av
Pfalz till konung. Detta gav
anledning till det Trettioåriga kriget*.
Kurfursten förjagades, och Böhmen
återfördes under habsburgskt välde.
Först under Ferdinand III avslutades
genom Westfaliska freden (1648) det
förödande kriget. Leopold I
bekämpade ett uppror i Ungern ocli råkade
därvid i strid med turkarna. I
freden i Karlowitz 1699 måste Turkiet
avstå största delen av Ungern. Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
