Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI (1711—10) införlivade med sina
länder Neapel, Sardinien (utbytt mot
Sicilien 1718), Milano ocli Belgien.
Senare erhöll han efter strider mot
turkarna delar av Bosnien, Serbien
och Valakiet men måste 1730
återlämna de båda senare. 1735 måste han
utbyta Neapel och Sicilien mot Panna
och Piacenza. Karl efterträddes av sin
dotter Maria Teresia (1740—80), vars
arvsrätt erkändes av Preussen, Spanien
m. fl. stater först efter det s. k.
österrikiska tronföljdskriget*. Under
detta förlorade Maria Teresia Schlesien
samt Parma med Piacenza. I Sjuåriga
kriget* sökte hon förgäves återtaga
Schlesien. Vid Polens första delning
(1772) erhöll Maria Teresia Galizien och
Lodomerien. Frans II (1792—1835, som
österrikisk kejsare Frans I) deltog i
Polens andra delning 1793. 1796
besegrades han av Napoleon Bonaparte och
förlorade flera landområden till
Frankrike. 1804 proklamerade han de
österrikiska arvländerna som ett ärvtligt
kejsardöme Österrike. Efter
Napo-leons fall erhöll Österrike på
Wien-kongressen 1814 Venedig samt sina
gamla besittningar i Italien men
avstod Belgien. Under 1800-t. utbröto
revolutioner i Wien samt i Ungern,
Böhmen med flera stater.
Oroligheterna föranledde kejsaren, Ferdinand I,
att avsäga sig kronan till förmån för
sin brorson, Frans Josef (1848—1916).
I italienska frihetskriget besegrades
österrikarna och måste avstå från
Lombardiet. Efter ett krig mot
Preussen 1866 måste Österrike erkänna
Preussens hegemoni över Tyskland.
Venetien avträddes s. å. och
överlämnades till Italien. Fortsatta
oroligheter i Ungern gjorde en uppgörelse
med detta land nödvändig. 1867
tillförsäkrades Ungern full självstyrelse
men skulle fortfara att vara förenat
med ö. Monarkins namn blev
hädanefter Österrike-Ungern. 1879
ockuperade österrike-Ungern Bosnien och
Herzegovina, vilka 1908 införlivades med
monarkin. 1879 ingick österrike-Ungern
förbund med Tyskland och 1882 slöt
sig Italien till detta (trippelalliansen).
Efter mordet på den
österrikiskungerske tronföljaren Frans Ferdinand
i Sarajevo 1914 förklarade
österrike-Ungern Serbien krig, vilket blev
signalen till världskriget. I detta led
den österrikisk-ungerska monarkin ett
fullständigt nederlag och riket
upplöstes sedan genom inre revolutioner.
I frederna i S :t Germain 1919 och
Trianon 1920 styckades den forna
stormakten. Ungern blev självständigt.
Av den huvudsakligen av tyskar
befolkade delen bildades 1918
förbunds-republiken Österrike. S. å. erkändes
Tjeckoslovakiens och Jugoslaviens
självständighet. ö. genomgick efter
kriget en svår kristid med åtföljande
arbetslöshet. . Hos N. F. lyckades ö.
utverka ett lån tiU upphjälpande av
finanserna mot villkor att ö.
underkastade sig en sträng kontroll av
beskattning och statsutgifter. Sedermera
har finansväsendet kommit på fötter.
Finanskontrollen från N. F. upphörde
1926.
österrikiska tronföljdskrigret
(succes-sionskriget). Kejsar Karl VI av
huset Habsburg hade, då han saknade
manliga arvingar, lyckats få sin
dotter Maria Teresias arvsrätt till de
österrikiska länderna erkänd (se
Pragmatisk sanktion). Vid Karls död 1740
uppställdes emellertid anspråk på
delar av arvet bland annat av
regen-terna i Preussen, Spanien, Bajern och
Sachsen. S. å. inryckte Fredrik II av
Preussen i Schlesien. Frankrike slöt
sig till Österrikes fiender, medan
däremot Ryssland och England ställde
sig på Maria Teresias sida. Kriget
mot Preussen (första
schlesi-s k a kriget) gick illa för Österrike,
som i freden i Berlin 1742 måste
avträda Schlesien. Mot de övriga
fien-detna vann Maria Teresia framgångar,
vilket förmådde Fredrik att ånyo börja
krig 1744 (andra schlesiska
kriget). I freden i Dresden 1745
fick han bekräftelse på avträdelsen av
Schlesien men måste erkänna Maria
Teresias gemål, Frans I, som kejsare.
S. å. slöt Bayern separatfred med
Österrike. Frankrike och Spanien
stodo nu ensamma mot österrikare,
engelsmän och holländare (Holland
hade anslutit sig till Österrike 1743).
Fransmännens härförare Morits av
Sachsen besegrade emellertid de
förbundna i flera drabbningar. Den
slutliga freden slöts i Aachen 1748, då
Maria Teresia fick behålla sin faders
länder (utom Schlesien).
öster-Risör, se Risör.
östersidan, municipalsamhälle vid
västkusten, Bohuslän. 200 inv.
östers jöavtalet och Nords jöavtalet
kallas två samtidigt (1908) ingångna
överenskommelser i syfte att trygga
territoriellt status quo, den förra i
östersjöområdet, den senare i de till
Nordsjön gränsande områdena,
öster-sjöavtalet undertecknades i Petersburg
av Tyskland, Danmark, Ryssland och
Sverige, Nordsjöavtalet i Berlin av
Tyskland, Danmark, Frankrike,
Storbritannien, Nederländerna och
Sverige.
Östersjön, Baltiska havet, inliav till
Atlantiska oceanen, begränsat från
denna av Skandinaviska halvön och
Jylland, ö. står över Kattegatt och
Skagerack i förbindelse med Atlanten
genom trenne sund, Öresund, Stora
Bält och Lilla Bält. Ytvidden uppgär
till omkring 420,000 kvkm. Kusterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
