- Project Runeberg -  Tidsenlig matlagning : kok- och hushållsbok /
9

(1871) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen Translator: Mathilda Langlet - Tema: Cooking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - II. Om val af födoämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

kände och stärkande, och mer eller mindre brukliga
öfver allt. Utom soppor kokar man också gröt och mos af
ärter, bönor och linser, och i England och Skottland
lagar man puddingar deraf.

Näst efter bönor och ärter komma hvete och hafre,
som äro de mest närande af sädesslagen. Hveteodlingen
har också starkt tilltagit i de nordiska länderna, men har
dock ej blifvit så allmän, att bröd och maträtter deraf
höra till hvardagsmat; oftast brukas hvetemjölet blott
till finare bakning och matlagning. Men hvetemjölet
förlorar mycket af sin närande och välgörande kraft
derigenom, att kliet frånskiljes, hvilket föröfrigt sker endast
och allenast för att mjölet skall blifva riktigt »vackert
och hvitt».

Genom att frånskilja kliet ändras eller förvirras det
rätta förhållandet mellan sädens närande beståndsdelar;
man minskar de ägghvitartade ämnena (proteinmäugden)
och deraf kommer det att en del stärkelse går förlorad för
kroppen, om icke felet afhjelpes genom förtärande af ost,
kött, o. d. tillsammans med brödet. Kliet består nog till
största delen af skal eller cellväfnad, men närmast under
skalet ligga några skiljeväggar med små rum eller celler,
som hafva ett mörkare innehåll, ägghvitartade ämnen, hvilka
i näringsvärde till en viss grad kunna jemföras med kött.
Vid ßjisiktning förlorar man dessa; detta är icke
händelsen med grofsiktadt eller samman-malet mjöl, och det
senare innehåller tillika skalen. Kan man begagna kliet
till kreaturs utfodring lönar sig detta också, ehuru på
annat sätt; man får då, efter olika omständigheter, igen
detta, antingen i ökad arbetskraft hos dragarne eller i
djurisk (animalisk) föda, såsom mjölk och kött.

Af alla de födoämnen man ur växtriket erhåller, är
spannmålen den vigtigaste och hafven utgör i Norge och
nordliga Sverige mer än hälften af all den säd der odlas.
Ungefär hälften af skörden åtgår till foder för hästar och
husdjur, men största delen förtäres dock såsom gröt och
»tunnbröd», det senare i Norge kalladt fladbröd. Bröd och
gröt af hafremjöl eller biandmjöl (korn och hafre) hörer
till bondens dagliga kost i dessa delar af den
skandinaviska halfön (i mellersta och södra Sverige brukas väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:23:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidmat/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free