- Project Runeberg -  Tidsenlig matlagning : kok- och hushållsbok /
10

(1871) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen Translator: Mathilda Langlet - Tema: Cooking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - II. Om val af födoämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

knappast någonstädes hafrebröd och gröt af hafrernjölj, och
hafregryn och mjöl borde för omvexlings skull, emedan det är
sundt, högst närande och underlättar matsmältningen, samt
emedan det är mycket passande till att afreda åtskilliga
maträtter med, också höra till hvardagsmaten i städerna.

Men det är mycket maktpåliggande att hafren och
kornet rensas väl, innan det förmales, så att agnar och
slösäd väl frånskiljas, tv allt sådant är skadligt för
mat-smältningsorganerna. Likaså vigtigt är det att mjölet
males så, att det bäst lämpar sig för matsmältningen.
Males säden så att både skalet eller cellväfnaden och de
yttre fjällen på kornet gå förlorade, så utgör mjölet icke
längre någon fullständig föda. Grofmalet mjöl eller
grö-padt korn är heller icke så gagneligt för helsan, som
många tro, ty det befinner sig icke i sådant tillstånd, att
matsmältningsverktygen kunna upplösa det, och går hos
menniskan till en stor del alldeles oförbrukadt genom
måge och tarmar.

Genom sådan föda, som icke åtminstone närmar sig
det tillstånd och den blandning matsmältningsverktygen
kräfva, eller som innan den spisas icke är så tillredd, att
den väl af dem kan användas, förspilles icke blott maten
och pengarne som den kostar, men ofta förspilles också
den helsa och de krafter, som derigenom skulle vinnas
och göra oss dugliga till nytt arbete och nya värf.
Alltför groft målet mjöl är följaktligen oriktigt att begagna,
men allför fint siktadt är säkerligen icke heller nyttigt.

Kornet har stor likhet med hvetet och rågen. Af
alla sädesslag är kornet det som längst varit kändt och
odladt. Det omtalas redan i andra Mosebok och flere
af det gamla Testamentets skrifter. Numera odlas det i
största utsträckning i de nordiska länderna, och dertill
passar det också mycket väl; det går längre mot nord och
högre upp mot fjellen än något annat sädesslag, emedan
det växer fortare och mognar tidigare, samt gror och
trifves, der andra sädesshig alls icke gå till. Omkring 8 — 9
veckor mellan sådd och skörd, är på somliga trakter
alldeles nog för kornet.

Följaktligen odlas i nordliga Sverige och nästan i hela
Norge kornet, näst hafren, mer än något annat sädesslag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:23:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidmat/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free