Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - II. Om val af födoämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
försöker man hjelpa detta genom att tillsätta t. ex.
fin-rifven, skarp ost, bittra kryddor, köttsoppa, steksås eller
dylikt., som kan förtaga majsens äckliga smak och gör den
inera närande och ganska välsmaklig. Detta kan vara
njt-tigt att veta; majsen växer och odlas väl icke i Norden,
så att det kan blifva fråga om inländskt majsmjöl till
föda åt menniskor; men i missväxtår är, utan tvifvel det
bästa, billigaste och säkraste medel mot hungersnöd, att
införa majs från Amerika. .
Visst är det så, att majsmjöl mindre lämpar sig till
brödbakning ensamt, än blandadt med annat mjöl; men
till tunnbröd och pannkakor passar det lika förträffligt
som till gröt, puddingar och andra mjölrätter, när det
blott skötes och uppblandas rätt. I Italien är majsgröten
som der kallas Polenta, med rifven, skarp ost, en
nationalrätt eller af folket högt älskad kost, likaså omtyckt
som »sötgröt» bos oss, och kanske med mera skäl.
I missväxtår får man ej heller vara så noga med
huru brödet smakar, när det blott är tillräckligt närande.
Det blir då icke fråga om hvad slags mjöl man skall
begagna, utan blott att »dryga ut» det man kan få. Som
tillökning till bröd- och grötmjöl, har man hittills mest
brukat benmjöl, ängssyra, furubark, almbark, halm, agnar,
islandsmossa, hafstång, m. m.
På samma vis kunde man bruka de flesta unga växter
(och skott deraf), sådana nämligen som klöfver, ängskål,
luzern, ärter ra. fl., som i början icke äro träaktiga eller
hafva många grofva fibrer, men som deremot äro rika på
lättlösliga och lättsmälta ämnen.
Potatis är ett ypperligt ökningsmedel för råg- och
hvetebröd, som länge håller sig friskt när det är bakadt
med potatis. Men morötter, kål, rofvor, kålrötter och
flera andra slags rötter och grönsaker, göra mera nytta,
spisade för sig sjelfva eller tillsaramans med kött och
fisk, än blandade i bröd.
Något som man hittills alltför litet i hårda år har
påaktat, är skogssvampen, ett af de helsosararaaste och mest
närande af ur växtriket hämtade födoämnen, som till och
raed närmar sig köttet både i näringsvärde och deri, att
det innehåller flyktiga beståndsdelar sora gifva smak åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
