Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - III. Om matlagning och kokning i allmänhet - 6. Om kokning af rot- och grönsaker samt om svamp - Ätbar svamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
hjelpa genom bark- och annat nödbröd, vida fattigare på
närande ämnen, än svampen.
Svamparne äro bland växterna de, som i sin
sammansättning mest likna djurens kött, då de sakna
stärkelse, men äro rika på ägghvitartade ämnen. Om
hvarje fattig och sädesarm familj, till vinterföda hade
samlat och insaltat några tunnor god, ätbar svamp, kunde
den med lugn motse den långa vintern och slippa
slagta sin sista ko, för att få penningar till bröd. Gammalt
folk, vallhjon och barn, som eljest icke göra så stor
nytta, kunde skaffa sig både mat och penningar genom
att insamla svamp. Denna föda, som det är så litet
besvär och möda att skaffa sig, är af stort värde,
äfven i goda år; ty bruket af kött och säd, skulle helt
säkert kunna rätt mycket inskränkas genom klokt och
riktigt användande och’ tillvaratagande af den stora
rikedom af ätbar, födande och välsmakande svamp, som nu
årligen står och ruttnar bort och icke blir till någon
nytta.
Här i landet (i Norge) vet man väl öfverallt, att när
kon »sopper» (söker efter och förnämligast lefver af svamp,
som på norska heter Sopp), så ökar hon mjölken och
man inser deraf att svamp måste vara ett godt och
närande foder. Men såväl här, som i Sverige, Danmark och
till en del i Nordtyskland och England, har man både
motvilja och fruktan för att bruka svamp till föda, och i
dessa länder förekomma blott vissa arter deraf, som
läckerheter på rike mans bord. Flera af de längre kända
och mest brukade arter, såsom tryffel *) , kejsarsvampen 2),
kungssvampen3), saknas alldeles i de nordliga länderna,
eller äro sällsynta, som t. ex. blomkåls svamp en 4).
Deremot finnes hos oss en mängd andra ätbara svampar,
som icke förekomma i sydligare länder.
Denna afsky eller fruktan för svamp, som hindrar
ett allmännare bruk deraf, kommer kanske af att en
*) Tuber cibarium. *) Agaricus cæsareus. 3) Boletus regius.
4) Sparassis. Namnen med tillhörande teckningar återfinnas lätt på
Smitts färgtryckta blad öfver ätbara och giftiga svamparter, hvilket
numera torde vara tillgängligt i hvarje folkskola eller
sockenbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
