Vetenskapliga tidsfördrif / 185 (1883) Author: Gaston Tissandier Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kemi utan laboratorium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

droppe deraf på handen framkallar en brännande smärta och
åstadkommer ett svårt brännsår; en trädbit, som doppas ned
i denna syra, förkolas nästan ögonblickligen. Om man
blandar tillsammans 49 grm svafvelsyra[1] och 31 gram kaustikt
natron, så uppstår en mycket häftig reaktion, åtföljd af en
betydlig höjning af värmegraden; sedan massan svalnat, har
man en kropp, som utan någon olägenhet kan handteras: syran
och alkalit hafva förenats och ömsesidigt upphäft hvarandras
verkningar; de hafva bildat ett salt: svafvelsyradt natron. Detta
har icke någon inverkan på lakmusfärg och tyckes icke hafva
några egenskaper gemensamt med de kroppar, hvaraf det är bildadt.


Fig. 129 – Flaska innehållande en öfvermättad lösning af
svafvelsyradt natron, hvars kristallisation visas af figuren
till höger. (Sid. 186)

Inom kemien känner man en oerhörd mängd salter, som
på samma sätt uppkomma genom föreningen mellan en syra
och ett alkali eller en bas. Några af dem, såsom
svafvelsyrad kopparoxid och kromsyradt kali, hafva egendomliga färger;
andra såsom svafvelsyradt natron äro färglösa.

Det sistnämnda liksom de flesta salter antager en bestämd
kristallform. Om man löser det i kokande vatten och låter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>