- Project Runeberg -  Vetenskapliga tidsfördrif /
192

(1883) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kemi utan laboratorium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverraskande beskaffenhet. För att gifva en föreställning om
lysförmågan hos magnesium är det tillräckligt att nämna, det
en tråd af denna metall med en diameter af 0,29 millimeter
vid sin förbränning utvecklar ett ljus, som i styrka
motsvarar det af 74 vaxljus vägande 100 grm hvartdera.

Fig. 135. – Sjelfantändande jern. (Sid. 194.)

Den vanliga leran på våra åkrar och likaledes
krukmakareleran äro källor till aluminium, hvilken metall är
klingande som kristallglas, smidbar som silfver och oförvansklig som
guld. Behandlar man lerjorden med svafvelsyra och
klorkalium, erhåller man alun, som är ett dubbelsalt af svafvelsyradt
kali och svafvelsyrad lerjord (aluminiumoxid). Alun är ett
färglöst salt, som ur lösning i vatten afsätter sig i vackra,
särdeles regelbundna oktaedriska kristaller. Fig. 132 visar
en grupp alunkristall, som finnas i samlingarne vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:25:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsford/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free