Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kemi utan laboratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Conservatoire des arts et métiers. Detta salt användes mycket i
färgerierna vid tryckning af tyger samt vid limning af
papper och renande af fettarter. Läkare använda detsamma
såsom sammandragande och frätande medel. Om man i en
lerdegel upphettar alun, förlorar det sitt kristallvatten och pöser
upp på ett egendomligt sätt, svällande ut öfver kanterna af
degeln (fig. 133).
Jernet, den vigtigaste bland de oädla metallerna, har
stor benägenhet att förena sig med syre och allmänt bekant
är, att det i beröring med fuktig luft betäckes med ett
rödaktigt öfverdrag. Denna allmänt bekanta företeelse, bildandet
af rosten, är småningom försiggående syrsättning hos jernet utan
någon höjning af värmegraden, men denna förening med syre
går mycket hastigare för sig genom användande af värme.
Om man t. ex. upphettar en spik, som man fäster vid en
ståltråd, till hvitglödning och försätter honom i en hastigt
kringgående rörelse såsom med en slunga, så ser man den
glödande metallen kasta tusentals lysande gnistor omkring
sig, hvilka bildas genom jernets förening med syre, hvarvid
en oxid uppkommer. Mycket fint fördeladt jern antändes af
sig sjelft i luften, och man har begagnat sig deraf sedan
århundraden tillbaka, då man slagit eld: d. v. s. genom att slå
stålet häftigt mot flintan afskiljas mycket små bitar från
detta, hvilka i följd af den värme, som utvecklas genom
gnidningen vid slaget, fatta eld och kunna meddela denne åt lätt
antändbara ämnen såsom fnöske.
Man kan få jern i så fint fördeladt tillstånd, att det vid
vanlig värmegrad antändes endast genom beröring med luften.
För att få det så ytterst fint fördeladt, reduceras det ur den
oxalsyrade jernoxiden med vätgas. Man ställer i ordning en
vätgasapparat, sådan som fig. 132 utvisar, låter den i A
utvecklade vätgasen gå genom torkröret B och derifrån till
glaskulan C, hvarest jernsaltet befinner sig. Detta sönderdelas i
följd af värmens och vätgasens inverkan, och reduceras till
metalliskt jern i form af ett svart, ytterst fint pulver. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
