Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kemi utan laboratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 VETENSKAPLIGA TIDSFÖRDRIF.
med förvåning genom den stora betydelsen af de resultat, till
hvilka man kommit, men om vi hafva kunnat draga nytta af
sjelfva iakttagelserna, hvad lära dessa oss likväl om de första
orsakerna till all ting, om naturens hvarför? Nästan
ingenting! Må vi ödmjukt bekänna vår vanmakt och liksom
d’Alem-bert säga: »encyclopedien är mycket vidtomfattande, men
hvad skulle hon icke blifva, om hon talade om det, som man
icke vet?»
Konstgjord färg hos blommor.
Vid kemiska föreläsningar brukar man vanligen visa svaf
velsyrlighetens inverkan på växtfärger genom att låta denna
gas verka på violblommor, som derigenom nästan
ögonblickligen blifva hvita. I följd af sin egenskap att taga till sig
syre förstör Svafvelsyrligheten färgerna hos en stor mängd
blommor sådana som rosor, vintergröna o. s. v. Försöket är
mycket lätt att utföra med tillhjelp af en liten apparat, som
vi längre fram afbilda (fig. 141). I en liten porslinsskål
smälter nmn något svafvel, som i beröring med luften tänder
sig och vid sin förening med luftens syre bildar
svafvelsyr-lighet, öfver skålen ställer man ett kägelformigt rör af
kopparbleck och ofvan dess mynning håller man de blommor, som
skola blekas. Svafvelsyrligheten verkar mycket hastigt, och
det behöfves icke många sekunder för att bleka blommorna.
Filhol, en framstående vetenskapsman, har en gång inför
ledamöterna i TAssociation scientifique framlagt de resultat,
till hvilka han kommit, då han låtit en blandning af
svafvel-eter och några droppar ammoniak verka på blommor, och han
har visat, att flera slags violetta och röda blommor härigenom
förändrade sin färg till lifligt grön. Vi hafva gjort försök i
samma riktning och skola här i korthet redogöra derför; de
kunna lätt nog utföras af dem bland våra läsare, som äro
roade af dylikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
