- Project Runeberg -  Vetenskapliga tidsfördrif /
210

(1883) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kemi utan laboratorium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VETENSKAPLIGA TIDSFÖRDRIF.

derefter hos en diamant af Boyle år 1663 samt år 1675 hos
Baudins fosfor (återstoden efter glödgningen af salpetersyrad
kalk) och slutligen i senare tider hos andra ämnen, som vi
nu skola omtala.

De ämnen, som äro mest mottagliga för ljusstrålarnes
inverkan, äro svafvelcalcium och svafvelbarium (Canton- och
Bo-lognerfosfor), svafvelstrontium, vissa diamanter samt den varietet
af fiuorealcium som kallas Idorofan. Fosforescerande
svafvelcalcium (Cantonfosfor) framställes genom att i en lerdegel
glödga en blandning af svafvelblomma och kolsyrad kalk,
hvilken senare bör vara af särskildt slag. Särdeles lämpliga för
detta ändamål äro ostronskal. Man glödgar dessa och
blandar tre delar af den sålunda erhållna massan med en del
svafvelblomma och upphettar blandningen till rödglödgning i en
degel, som slutes till, så att luften icke får tillträde. Den
på sådant sätt framstälda C antonfosforn lyser efter
insolationen med gulaktigt ljus. Ostronskalen äro icke alltid rena,
så att försöket ibland blir mindre tillfredsställande, hvarför
det är bättre att använda en kalkförening, hvars
sammansättning är noga känd. »Vill man bereda sig en fosforescerande
svafvelförening», säger Becquerel, medelst kaustik eller
kolsyrad kalk, så äro de bästa proportionerna att för 100 delar
af föreningen i förra fallet använda 80 delar svafvelblomma
och i senare fallet 48 delar, d. v. s. så mycket svafvel, som
behöfs för att binda syret i oxiden (den kaustika kalken) eller
i det kolsyrade saltet och åstadkomma ett enkelt
svafvelcalcium*) »

Man måste under operationen vara uppmärksam både på
höjningen af värmegraden, och att denne hålles konstant. Har
man användt kaustik kalk, beredd af den tradiga arragoniten,
och hållit degeln i en värme, icke öfverstigande 500°, under
tillräcklig lång tid, för att svaflet och kalken skola kunna
hunnit ingå förening med hvarandra, så har det öfverskju-

*) Svaflet och kalken böra vara mycket fint pulvriserade och väl
blandade med hvarandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsford/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free