Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om ett medvetande, vid hvilket tillika slutenhet inom sig
framträdde. Detta åter skulle förhindra hvarje absolut skiljande mellan
subjekt och objekt, så att vid objektets framträdande skulle sub-
jektet själft däri förekomma. Man kunde invända, att identiteten
af subjekt och objekt ej kan vara gifven i omedelbart medvetande,
emedan i medvetandet därom både skulle sättas identiska, hvilket
åter förutsätter omdöme. Men efter den gifna framställningen
skulle identiteten förekomma blott på det sättet, att hos objektet
äfven objektets medvetande framträdde, alls icke så, att man
bestämde objektet såsom identiskt med sitt medvetande.
3. Innan vi nu gifva oss in på en närmare undersökning af,
huru ett sådant sammangående som det anförda är tänkbart, är
det lämpligt att gå vidare till ett närmare bestämmande af det
omedelbara formella själfmedvetandets natur. Om det samma på
angifvet sätt är omedelbart medvetande om identitet af
medvetandet om något och det något själft, som uppfattas, måste alltid ett
visst objekt för medvetande vara gifvet, som ej är medvetandet
själft. Annars vore intet verkligt medvetande förhanden. Men i
detta särskilda objekt skall dess eget medvetande träda fram.
Frågan efter detta särskilda objekt blir med hänsyn till förut gifven
utredning en fråga efter det hvari det själfständiga medvetande, som
skall vara jag själf, framträder, eller det hvari jag ser »mig själf».
Vid besvarandet af denna fråga kunde man närmast tänka
på den egna kroppen. Nu är det emellertid klart, att om kroppen
erbjöde sig för den uppfattande personen blott såsom en på visst
sätt formad massa, skulle han alls icke i den samma se sig själf.
Hvad som förbinder kroppen med det egna jaget, är
uppenbarligen först det förhållandet, att personens egna
medvetenhetsytt-ringar lokaliseras därtill — äfven de s. k. högre
medvetenhetsytt-ringarna lokaliseras uppenbart af det vanliga medvetandet till
kroppen: jag tänkte här eller där det eller det. Vidare är att
taga i betraktande det förhållandet, att vissa sensationsinnehåll:
vällust, smärta, hunger, törst, de inifrån erfarna tillstånden vid
rörelse, trötthet etc., som lokaliseras till kroppen, på ett särskildt
sätt hänföras på mig själf. Härtill kommer slutligen, att kroppen
framträder som det närmaste organet för den yttre
viljeverksam-heten. Alltnog: kroppen är endast jagets ur lokaliseringen af
med-vetenhetsyttringarna och nämnda medvetenhetsinnehåll bestämda
lokalitet, men är icke det i hvilket personen ser sig själf. Men
om yttringarna och innehållen själfva gäller, att personen hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
