- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
25

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

heten äro gifna i en åskådning, tillsammans mecl själfvet till
enda helt.

Så vore då ett själfständigt medvetande, principiellt sedt,
omedelbart gifvet genom fasthållandet för sig af medvetenheten i
medvetenhetsyttringarna i betydelse af sättet för den förbindelse,
som ett medvetande innebär, och sammanskådandet af denna med

det logiska själfvet, det själf, som hvarje tänkbart föremål hai

såsom ägande en viss egendomlig bestämdhet. Detta skulle vara
det grundläggande momentet i det omedelbara jagmedvetandet,
formellt betraktadt.

7. Det är nu emellertid att märka, att på det sättet blir icke
närmast det i intuitionen gifna »jag» ett verkligt medvetande,
så-vidt därtill hör ett objekt, som uppfattas. Det är just genom det
ensidiga fasthållandet af själfva medvetenhetsformen, alltså med
abstraktion från allt förhållande till ett objekt, som medvetenheten går
tillsammans med själfvet. Men vi ha nu att taga hänsyn till den
inverkan, som det antagna utskiljandet af medvetenheten för sig
måste utöfva på uppfattningen af det verkliga medvetandet själft.
1 och för sig innebär verkligt medvetande, såsom förut är fram-

hållet, att det medvetna väsendet på visst sätt refererar sig till
något, i hvilket referensen själf icke förekommer, »objektet». Det
är sålunda detta väsen, som vi här betecknat som den
psyko-tysiska organismen, till hvilket medvetandet hör såsom en hos det
samma förefintlig referens af egendomlig natur. Men i och med
det samma sättet för referensen, referensen såsom sådan,
framträder som själfständigt, går tillsammans med själfvet, blir det själft
subjekt för den verkliga referensen. D. v. s. i »mig» i formell
bemärkelse, icke i en psykofysisk organism inordnas nu den
verkliga referensen. Häraf synes nu följa, att »jag» skulle framträda
refererande mig på objektet. Men detta skulle upphäfva den
referens på sig själf, den slutenhet inom sig, som är för »jag»
karaktäristisk. Men just därför sker vid uppfattningen af det verkliga
medvetandet en med hänförandet på »jag» följande omläggning
af dess natur. Det framträder icke primärt som en referens på
ett objekt utan som ett inom sig slutet helt. Den för bibehållandet
af dess karaktär af verkligt medvetande vid uppfattningen af det
samma nödiga referensen på ett objekt fins visserligen kvar, men
blott på sådant sätt, att objektet, på hvilket jag refererar mig, är
ett led i det totala medvetandet. Medvetenhetsyttringen framträder
sålunda dels som ett totalt medvetande, i hvilket objektet är inne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free