Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara gifna pä ett sådant sätt, att de icke flyta tillsammans till en
differenslös massa. Ett sådant abstrakt’ isärhållande är betingning
för hvarje som helst omdöme. Om jag nu också skulle säga mig:
medvetenheten är den konkreta medvetenhetsyttringens form, så
skulle därmed icke bortfalla nödvändigheten att in abstracto hålla
i sär omdömets momenter. Men i och med det samma
medvetenheten fasthålles för sig, får den den ofvan beskrifna enkelheten och
går då i intuitionen tillsammans med »själfvet», så vidt detta
öfver-hufvud förekommer i samma medvetande, hvilket vi för
förklaringen af jagmedvetandet antagit vara fallet. Reflexionens
inträdande kan då ingenting förändra härvid, emedan det här gäller
dess egen förutsättning. Men tvärtom kan den här föreliggande
situationen inverka på reflexionen i den riktningen, att den geni
emot det verkliga förhållandet gör, livad som är blott den abstrakta
medvetenheten, i formen af ett »jag» till den själfständiga bäraren
af de konkreta medvetenhetsyttringarna. Därom vidare längre fram.
Men, säger man vidare, om det är isärhållandet af
medvetenheten från öfriga momenter i den konkreta medvetenhetsyttringen
och från denna själf. som möjliggör det omedelbara
jagmedvetandet, huru står detta tillsammans med, att dock efter den gifna
framställningen med »jag» går tillsammans i intuitionen såväl del
verkliga medvetandei såsom ett inom sig slutet helt som det
omedelbara själfmedvetandet själft såsom enhet af subjekt och
objekt? Därpå är att svara, att hvad som alltid måste hållas i sär
från medvetenheten in abstracto, det är blott sådant hos det
verkliga medvetandet, som på något sätt skulle inkräkta på
medvetenhetens enkelhet. Dit hör nu särskildt den konkreta
medvetenliets-yftringen, såvidt den har karaktären af referens på ett objekt, i
hvilket referensen själf alls icke förekommer. Nu är visserligen i
det föregående sagdt, att denna referens inordnas i »jag». Men
det betyder på intet sätt. att den därvid skulle gå tillsammans med
»jag» till ett enda helt. Hvad som därvid går tillsammans med
»jag», är först den på referensen i och för möjligheten af dess
inordnande öfverförda jagnaturen själf, såvidt den ger åt den samma
karaktären af slutenhet inom sig eller totalitet. Denna jagnatur
betyder vid sammangåendet med »jag» själfständigt medvetande
blotl därför, alt det gäller den inordnade medvetenhetsyttringens
egen slutenhet inom sig. För det andra går tillsammans med »jag»
del omedelbara formella själfmedvetandet själft. nämligen i den
bestämdhet, som del erhåller vid inordnandet i jag, då det blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
