Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag, och då den enkla enheten icke kan restringeras. Här må
endast framhållas den möjligheten, att de båda enheterna i
verkligheten hade endast ordet gemensamt, och att deras generiska
samhörighet vore ett blott sken, uppkommet ur det abstrakta
fasthållandet af medvetenheten. Såvidt den in abstracto fasthålles
för sig, bortfaller för det fasthållande medvetandet skillnaden från
den enkla enheten. När därefter dess relativa natur reflekteras,
kommer denna att te sig som en blott restriktion af den enkla
enheten. En parallel härtill har man i det i filosofiens historia
förekommande sammanförandet af det abstrakta varat — varat
såsom generisk bestämning — med realiteten själf, som genom sitt
själf-vara är oindelbar. Den allmänna egenskapen att vara till.
»Dasein» i meningen af förekomst i den sinliga verklighetens kontext
blir, när från all sinlig bestämdhet, allt här eller där, nu eller då,
abstraheras, genom sin abstrakthet enkel och flyter därmed
tillsammans med den själfständiga oindelbara realiteten. När
dess modifierbarhet reflekteras, blir denna en relativitet hos
enheten, vare sig den senare lättas tillika själf bestående i sin
själfständighet och oindelbarhet eller dess själfständighet upprätthålles
så, att den tänkes modifiera sig själf.
Det följer nu häraf, att då vi tala om medvetenhetsenhetens
sammangående med det oindelbara själfvet, så är det icke fråga
0111 dess logiska själfidentitet eller den bestämdhet af det oindelbara
själfvet, som den vid sin ditferens från det samma såsom ett detta
delar med hvilket som helst tänkbart-föremål. 1 stället är det
fråga om ett sammangående af inedvelenhetsenheten såsom det
som i vårt fall har logisk bestämdhet med själfvet. Detta
sam-mangående är då icke uttryck för ett objektivt förhållande utan
endast en följd af det uppfattande medvetandets behof att in
abstracto fasthålla momenterna i det objektivt samhöriga, alltså en
följd af dess ändlighet.
Vi ha nu sökt begripa det omedelbara formella
jagmedvetandet såsom ett omedelbart medvetande om ett själfständigt
medvetande, hvarvid den till »jag» hörande enkelheten och
individualiteten endast uttrycka momenter, som höra tillsammans med
medvetandets själf-vara. Det kunde nu invändas, att det förut blifvit
sagdt, alt det själfständiga medvetandet ej under alla förhållanden
framställer sig såsom individuellt, nämligen då det är fråga om
en uppfattning af andra såsom personer liksom af mig själf, sådan
jag är för andra ocli såsorn en bland flera. Emellertid är alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
