Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillämpadt på vårt fall, inträder det förhållandet, att jag ser
mig tidlig och därmed äfven rumslig, hvilket jag icke blir vjag
själf» såsom omedelbart individuell utan ett särskildt jag, som
individualiseras genom temporalisering och lokalisering. Dock måste
alltid »jag själf» tillika kvarstå, emedan till jagnaturen hör
absoluthet, sålunda frihet från all tidlig och rumslig relativitet, och
denna frihet finns blott hos detta »jag själf». Det är därför i sin
frihet därifrån betingning för förekomsten af hvarje som helst jag
i medvetandet1. Alltså under det jag i det alltid kvarstående
ursprungliga själfmedvetandet hos det tidliga och rumsliga
medvetandet endast ser »mig» jämte tidligheten och rumsligheten utan
att se de skilda inomen terna i h varandra, ser jag i det likaledes
nödvändiga sekundära själfmedvetandet jaget själft tidligt och äfven
rumsligt. Därmed är det gifna jaget ett särskildt jag, som vid
reflexion bestämmes såsom ett begränsadt jag. Endast såtillvida
blir detta särskilda jag för mitt medvetande »jag själf», som jag
just i de därtill hörande medvetenhetsyttringarna ser »mig själf»,
liksom jag däri inordnar dem. Men att den här föreliggande
objektivt sedt motsägande förbindelsen är subjektivt möjlig, beror därpå,
att de motsatta bestämdheterna i det ursprungliga själfmedvetandet
verkligen uppfattas hos ett och samma, den konkreta
medvetenhetsyttringen.
Men om man 1111 vid tanken på, att en objektivt
motsägelsefull förbindelse här synes äga rum, försvarar den samma objektivt
sedt med, att de motsatta bestämdheterna gälla om ett och samma
från olika synpunkter, upphöjer man den abstrakta
sidobetrak-telsen från att vara en förberedelse till det objektivt giltiga
förbindandet till en princip för denna förbindelse. Eller man gör
medvetandets abstrakta urskiljande af momenter hos ett och samma,
less urskiljande utan förbindande af de urskilda momenterna,
sålunda medvetandets brist på förbindande till bas för en objektivt
giltig förbindelse. Man inför då i den filosofiska reflexionen det
O c
subjektiva sätt att förbinda motsatta momenter på basen af ett
abstrakt urskiljande, som förekommer i det naturliga medvetandet.
(
Tillämpadt på själfmedvetandet: om man söker upphäfva
motsägelsen i ett tidligt jag så, att jaget susom jag icke är begränsadt,
utan begränsningen tillhör det samma såsom tidligt, så att sålunda
de motsatta bestämdheterna kunna gälla om ett och samma genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
