- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
84

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

traktas såsom blott lill i förnimmelsen. Betrakta vi förnimmelsen
i och för sig, så kan den icke anses hänföra sig på sig själf, på
grund af, att den såtillvida endast betecknar en det medvetna
väsendets referens på ett objekt. Men nu blir genom hänförandet
på jaget innehållet bestämdt såsom själft ägande förnimmelsens
form — såsom ett led i den totala förnimmelsen, där allting har
förnimmelsens bestämdhet. Innehållet går på det sättet icke upp
i att vara förnimmelse, utan bevarar i sin förnimmelsebestämdhet
sin särskilda karaktär. Ej heller blir det samma betraktadt såsom
förnummet i sin egenskap af förnimmelse utan i sin särskilda
bestämdhet. Men det har dock alltid såsom led i förnimmelsen,
dennas karaktär. Därmed betraktas den yttre förnimmelsen såsom
i afseende å sitt innehåll refererande sig på sig själf, sluten inom
sig, äfven om den icke såtillvida är medveten om sig själf.
Med-vetenhetsreferensen blir, in toto betraktad, en referens på sig själf,
inom hvilken referensen på ett. objekt fäller, hvari genom det helas
karaktär af medvetenhetsreferens står kvar. Det är det nu nämnda
förhållandet, som vållar motsägelsen i den naturliga reflexionen,

#

om föremålet tillika måste bestämmas såsom realt oberoende af
förnimmelsen. — På detta sätt blir den yttre förnimmelsen
omformad, så att den med hänsyn till sitt innehåll förlorar sin mol
jaget stridiga karaktär att icke hänföra sig på sig. Visserligen
kunde det tyckas, som om en mot jaget stridig karaktär stode kvar
med hänsyn till innehållet, såvidt detta tillika reflekteras såsom i
sig realt. Men om det därvid också på ett motsägande sätt anses
vara fråga om samma sak, som 1111 också förnimmes, så betraktas
dock saken såsom i sin egenskap af förnummen till blott i
förnimmelsen. Den andra sidan framstår som bortvänd från
förnimmelsen, då den icke såsom den förra betecknar en tillvaro blott
j och för jaget. Förnimmelsen såsom sådan bestämmes sålunda
under alla förhållanden såsom hänförande sig på sig själf. Dock
går förnimmelsen, betraktad i förhållande till sitt innehåll, därför
icke upp i jaget, ty den bevarar alltid sin positiva karaktär af
referens på ett objekt, fast objektet därvid blir ett blott led i den
totala förnimmelsen såsom referens på sig själf. Endast på det
sättet erbjuder nu den yttre förnimmelsen med hänsyn till dess
innehåll möjlighet, att verkligen inordnas i jaget med dess slutenhet
inom sig själf.

Men i själfva verket kau ål det 0111 den yttre förnimmelsen

utförda gifvas en allmännare räckvidd 11varje medvetenhetsyttring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free