- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
93

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med hvilket det skulle förbindas. Det måste sålunda här vara
fråga om en sekundär förbindelse, som sker på basen af ett
ursprungligt alltjämt kvarstående fullständigt isärhållande af
momenterna. D. v. s. medvetandet måste förekomma på två sätt. Dels
finns det. såsom en ren totalitet, med objektet såsom sådant
utskjutet. Denna rena totalitet är nödvändiggjord af den
ursprungliga förbindelsen mellan själfvet och medvetenheten. Dels finns det
såsom en genom förbindelsen med objektet såsom sådant afficierad
totalitet. Denna förbindelse är nödvändig på grund af föremålets
enhet. Därvid är förekomsten på förra sättet betingning för
förekomsten på andra sättet, emedan annars all slags totalitet skulle
saknas hos medvetandet.

Men förbindelsen måste nu å andra sidan verka ett relativt
upphäfvande af de isärhållna momenterna, sådana dessa äro i
själfva isärhållandet. Att märka är, att förbindelsen ej kan ske så,
att objektet nu åter blir ett led i medvetandet såsom totalitet. Då
skulle det ej vid förbindelsen stanna kvar såsom rent objekt i
något afseende. Utan det hela skulle bli blott det totala
medvetandet själft, från hvilket åter det rena objektet måste skjutas ut.
Förbindelsen blefve då meningslös. Den måste i stället innebära,
att objektet med bibehållande af sin rena objektsnatur ses hos
medveten hetsinnehållet och tvärtom detta med bibehållande af sin
egenskap af led i medvetandet ses hos objektet. Men därmed blir
hvarderas egendomliga bestämdhet relativt upphäfd. Medvetandets
slutenhet inom sig blir inskränkt, emedan det rena objektet gör
sig gällande och ger det karaktären att hänföra sig på annat än

o

sig själf. A andra sidan blir objektets rena objektivitet inskränkt,

emedan det blir själft tillika ett led i medvetandet. Med denna
inskränkning i medvetandets slutenhet inom sig följer nu ock en
inskränkning i dess därmed sammanhängande karaktär att vara
sitt eget själfmedvetande. Vidare följer därmed, att det jag, i
hvilket medvetenhetsyttringen inordnas, ej längre blir jag i absolut
mening utan ett med hänsyn till sin slutenhet inom sig inskränkt
jag. Liksom medvetenhetsyttringen själf blir jaget, i hvilket den
är inordnad, bestämdt af objektet.

Denna förbindelse är nu ur objektiv synpunkt logiskt omöjlig,
då såsom ofta är påpekadt, relativitet och slutenhet inom sig
upphäfva hvarandra. Men frågas det, huru den är subjektivt möjlig,
så kan svaras med en blott hänvisning till en redan förut gjord
utredning. Om hos ett och samma olika sidor urskiljas, och en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free