Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sprängningen endas! reflexion öfver jagets existens. En sådan
reflexion blir nödvändig, i och ined alt det för sig fasthållna
objektet öfverlmfvud är reflekteradt och därmed existensbegreppet
kommit till användning. Men därmed är uppfattningen af mig bestämd
såsom hänförande sig på något däraf oberoende. Medvetandet om
mig liar ej längre karaktären af en form för jagets slutenhet
inom sig.
Härmed är 1111 också ännu en grund angifven,1 hvarför »jag»
i omedelbart själfmedvetande icke kan reflekteras med bibehållande
0
af sin ursprungliga karaktär utan måste så till vida förblifva en ren
intuition. Om jag reflekteras, bestämmes jag eo ipso såsom
existerande. Men existens betecknar upphöjelse öfver subjektiviteten
och kan därför icke uppgå i det blotta medvetandet om densamma.
Därmed är identiteten mellan subjekt och objekt sprängd. Jag är
icke i medvetandet 0111 mig inom 111ig sluten. Jag och
själfmedvetande gå isär. Jag i medvetandet om mig är icke det såsom
existerande uppfattade jag. Det senare blir då nödvändigt att
bestämma såsom ägande till innehåll medvetenhetsyttringar, som äro
oberoende af medvetandet 0111 dem. Jaget såsom det gemensamma
blir då en blott formell enhet, inom hvilken en söndring råder
mellan medvetandet om medvetenhetsyttringarna och dessa själfva.
Men ett jag, som ej ens i sitt eget själfmedvetande är slutet inom
sig utan söndradt, är ett. ändligt och därmed särskildt jag, icke
»jag själf» i omedelbart själfmedvetande, som är absolut. Eller
helt. enkelt: till »jag» i omedelbart själfmedvetande hör just det
fullständiga sammangåendet med själfmedvetandet. Men här
saknar själfmedvetandet jagets slutenhet inom sig, fäller sålunda isär
från jaget, som själft blir en blott formell enhet. — Det 1111 förda
resonnemanget- upphäfves icke däraf, att å andra sidan jaget alltid
måste reflekteras såsom sitt eget själfmedvetande, sålunda såsom i
själfmedvetandet inom sig slutet. Detta förhållande ger endast ett
uttryck ät den motsats till sig själf, som reflexionen öfver det
särskilda jaget måste råka ut för, emedan jaget och ändligheten
utesluta hvarandra.
8. Vi ha nu visat, huru det medvetna väsendet i sitt omedelbara
medvetande om sig kan inordna medvetenhetsyttringen i sig, och
därmed känsloinnehållen och de ifrågakommande
scnsationsinne-hållen, med särskild hänsyn till det förhållandet, atl
medvetenhels-yttringen ej i och för sig refererar sig till sig själf. Det kan ske,
genom att själfvet. en gång sammansmält med den abstrakta med-
1 So ofvan sirl. 57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
