Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
I vår tid, ined vår förlamande konvenans, äro vi
slafvar snarare än kungar. — — —
Lifvet är ej, efter allt att döma, uttömdt med
döden. I stället har själen utvecklat krafter, som
dittills dolda inom den själf, afbida den befrielse,
som den stunden skänker. Den moderna
vetenskapens undersökningar gifva en allt starkare
bekräftelse på denna sanning. Mer och mer komma de i
harmoni med detta Phsedos ädla uttalande: “Därför
säger jag, att den människa kan hafva ett godt
hopp om sin själ, som lagt bort alla kroppens
njutningar och prydnader såsom varande för henne
främmande och snarare skadliga till sina verkningar, och
som i detta lifvet sträfvat efter kunskapens
njutningar; som smyckat själen med de juveler, som
tillkomma den, hvilka äro måttlighet och rättvisa och
mod och duglighet och sanning. Så smyckad, är
den redo ätt anträda färden, när dess stund
kommer". Detta* var Greklands trosstarkaste försäkran,
af Nya testamentet århundraden senare förnyad med
ännu större fulltonighet, om lifvets outtömlighet.
J. Brierley.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
