Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danande och uppehållande krafter och gåfvor, som
höra till själens och andens rike — finna3 aldrig
bland dem, som fråga: “Är lifvet värdt att lefva?"
För dem har lifvet blifvit mångfaldigt — två- tio,
— hundrafaldt.
Felet är i regeln icke det, att vi ej äro
intresserade af dessa saker, ty instinktmässigt känna vi,
att de äro betydelsefulla, och våra erfarenheter styrka
oss ytterligare i denna åsikt. Nej, det dagliga
lifvets tryckande omsorger — i den stora massan
fall lifvets nödtroftiga utkomstproblem, som efter
allt för. nittionio af hundra är hufvudproblemet —
allt tycks sammangadda sig för att hindra oss att
ägna dem den tid och uppmärksamhet, som vi känna?
att vi borde skänka dem. Men vi förlora därvid
oerhörda hjälpmedel för vår dagliga lifs vandel.
Medels kroppen och dess förnimmelsevägar stå vi
i intimt samband med den fysiska världen omkring
oss. Genom själen och anden stå vi i samband med
den oändliga makt som är den lif gifvande, den
uppehållande kraften — lifskraften — på alla objektiva,
materiella områden. Det är genom sinnets
förmedling, som vi äro i stånd att medvetet förbinda
dessa båda. Grenom detsamma är det möjligt för
oss att fatta de lagar, som ligga till grund för andens
verkningar, och att upplåta oss själfva för dem, så
att de kunna blifva vårt lifs rådande krafter. Det
Till besläktade själar. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
