Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
lifvets sfiir. Lidandet måste, om det öfver hufvud
tjänar något ändamål — och hvilken lidande människa
kan uthärda att tvifla härpå — äga något mål, som
sträcker sig utanför den persons intressen, hvars
lott det blifvit att bära det. Ty de mål, som nämnts,
omfatta alla sådant, som angår individens jag. Det,
som går utöfver detta, lyfter sig till en högre plan
än det individuella. På grund häraf blir det
återigen uppenbart, att vi för att lära känna vårt
lidandets hemlighet, måste blicka utöfver oss själfva.
De ur lidandet stammande förmåner, som beröra
endast den, som lider, måste befinnas vara
otillräckliga; de måste så, därför att de ej omfatta det, som
är osynligt. Så länge vi begränsa oss till det, som
kan ses af oss, måste vi kvarblifva i mörkret, ur
stånd att besvara frågor, som vi ej förmå
undertrycka. Men om vi vidga vår tankesfär och
upptäcka, ej endast, att det i lidandet gömmer sig
ändamål, osynliga för oss, utan att dess ändamål ej kunna
vara begränsade till vår egen intressesfär, då börjar
förvisso ett ljus glimma fram genom mörkret. Så
länge vi endast ha vår blick fäst på det, som direkt
berör den individ, som lider, kan ingen verkligt
tillfredsställande förklaring af lidandet vinnas. Men
om vi förmå blicka bortom det individuella och i
våra egna lidanden och i alla människors lidanden,
se någonting, i hvilket människosläktet också har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
