Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
troget fasthåller vid allt det bästa, som rör sig och
verkar inom honom, skall problemet om det egna
’“jaget* inträda i ett nytt skede. Han finner, att
detta ord hade en långt djupare mening, än han
någonsin kunnat tro. “Jaget", som han arbetar för
och söker tillfredsställa, blir mer och mer fordrande.
Han upptäcker, att hans innersta jag icke är en blott
matsmältningsapparat eller en djurisk passion. Och
vid närmare iakttagelse finner han, att det gränsar
intill det gränslösa. Han inser, att hans natur hvilar
på en annan Natur, som utgöJ dess egentliga grund
och väsen. Det börjar gå upp för honom, att hans
djupaste “jag" är en bölja från en oändlig ocean, en
stråle från en evig sol.
“Jag påverkas“, sade Sokrates, “af ett visst
gudomligt och andligt inflytande". Och på samma sätt
förhåller det sig med hvarje människa, som har
någonting af värde att meddela sina medmänniskor. Samma
grundsats arbetar också med lika stor säkerhet inom
den sociala utvecklingen. Samhällets fulländning kan
endast uppnås genom individens fulländning, ty den
ena vinnes i och genom den andra. — — —
Den högre egoismen skall öfverlefva döden. Det
är en outrotlig tro hos själen, när den kommer till
klarhet om sig själf och förädlats genom beröringen
med sin urkälla, att den kommer att bevara sin sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
