Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
mycket väl kan vara eder sista lefnadsdag. Allt fästen
I eder vid, som om I skullen skynda^att njuta det,
innan döden kommer, och allt eftersträfven I liksom
haden I en evighet att lefva. Du kan höra de flesta
resonnera så här: “Från mitt femtionde år skall jag
draga mig tillbaka till lugnet och stillheten, sextionde
året skall frigöra mig från statsplikterna. “ Men hvem
får du som går i borgen för, att ditt lifÄvarar längre?
Hvem skall respektera dina planer, så att de få gå
i fullbordan just så, som du uppgör dem? Blygs
du icke att anslå sista resten af ditt lif åt ditt
egentliga bättre jag, att bestämma åt andens förädling
endast den tid, som icke duger att använda till någon
egentlig verksamhet? Ar det icke bra sent att börja
på allvar lefva, först då lif vet nalkas sitt slut? Hvilken
dåraktig glömska af dödlighetens lott att uppskjuta
det enda viktiga till femtionde eller sextionde året
och att börja sitt verkliga lif vid den ålder dit endast
fåtalet når!
I gripen ej tiden i dess flykt och fasthållen den;
det snabbaste som existerar låten I, utan ett försök
att hejda det, fara bort, som vore det något
likgiltigt och återkommande. —––––––-
Om man kunde beräkna de kommande
lefnads-årens antal för hvar och en, liksom man kan räkna
upp de förflutna, huru skulle då icke de, som såge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
