Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Tolstoys dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
koncentrerar sig inåt. — — — Gud kan man förstå
och känna först när man klart fattat att det
materiella icke är reellt. — — — Människorna äro sända
till världen för att utföra Guds verk — men
människorna framlefva sitt lif utan att uppfylla sin
bestämmelse. — — —
Hur svårt är det icke i själfva verket att lefva
för Gud. Man tror att man lefver för honom, men
så snart lifvet trycker, uppgifver man det stöd vid
hvilket man höll fast, och man känner att Gud icke
är i en och man faller. — — — Hvilket uppenbart
misstag att lefva för jordiska mål! — — — Det
ges icke tillfredsställelse för dem som lefva för
världsliga mål bland människorna, icke för dem som lefva
för det andliga målet ensamma. Tillfredsställelse
vinnes först när människan lefver för att tjäna Gud
bland människorna. — — —
Lyckan är ett tillfredställande af fordringarna hos
en människa som från födelsen till döden lefver blott
i denna världen. Det goda är tillfredställelsen af
fordringar af den eviga verklighet som lefver i
människan. — — — “Man kan icke tjäna Gud och
mammon“. Tjänandet af mammon — hvarje slags
fåfänglighet — utgör ett hinder för tjänandet af Gud.
Tystnad, ensamhet, till och med ledsnad är ett
nödvändigt villkor för att man skall tjäna Gud. — — —
Det är märkvärdigt hur inskränkta och otacksamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
